Så, för två år sen så kände jag nope, kommer aldrig syssla med yoga. Var väldigt anti och skrattade lite åt flummet. Tänkte att jag aldrig skulle göra något sånt.

Sen gjorde jag min GMU, skadade min axel, fick en förslitningsskada och så var jag mitt i rehabångesten. Allt jag gjorde kändes som att det hjälpte för stunden, men att det bara blev värre. Gick till olika sjukgymnaster, testade akupunktur, fick övningar att göra och blev instruerad att absolut inte träna. Höll på med det där fram och tillbaka i fyra månader och det blev bara värre och värre.

Men till slut sa jag stopp och bestämde mig för att rehaba mig själv. Tröttnade på råd som inte hjälpte och tröttnade på andras råd och åsikter.

Testade dock ett yogapass, efter att ha blivit utmanad av en vän. När någon utmanar mig har jag ju svårt att inte gå med på utmaningen, och tänkte att jag kunde undvara det en timme i mitt liv.

Smärtan släppte en del under passet och smärtan kom liksom inte tillbaka. Den fastnade där i samma nivå. Och blev bättre veckan efter och veckan efter det.

Yogan, tillsammans med förra sommarens bänkträning stärkte min axel igen och gjorde att smärtan tillslut försvann.

Förbättrad kroppskontroll

Genom yogan har jag lärt mig att känna av min egen kropp mer, jag har lärt mig hur saker känns, när saker är rätt och fel och jag har lärt mig att ha koll på kroppen, och har liksom slutat känna mig så himla klumpig. Känner mig absolut inte smidig, men smidigare.

Förbättrad flexibilitet

Jag kanske inte är den rörligaste personen i min umgängeskrets, men alltså wow, jag kan göra saker utan att få ont. Jag kan utan problem böja mig ner och nå mina tår med raka ben. Jag kan utan problem sträcka mig åt olika håll, ingen rörelse gör ont och jag kan klara av det som jag utsätter mig för. Känner mig mer och mer smidig i kroppen när jag testar nya rörelser och utmanar mig själv.

Hälsosammare kroppsstruktur

Sen jag började yoga känns det som att min kropp har lärt sig när kroppen ska arbeta, och när kroppen ska slappna av. Jag har lärt mig vilken smärta som är bra för lederna och vilken som inte är bra. Kroppen har fått läka i min skada och jobbar hela tiden med att förebygga mot framtida eventuella skador och kroppen får chans att växa ihop och bli bra på att jobba i olika lägen och klara olika utmaningar.

Förbättrad bålkontroll

Precis som kroppskontrollen då, så lär jag mig att jobba mer med min bål, och lär mig hitta vart och när och hur jag ska spänna mig för att klara vissa saker, hur jag inte ska göra för att klara andra saker och så vidare. Starkare i kroppen och klarar mer. Orkar prestera mer tack vare starkare kropp.

Förbättrad stresskontroll

Eller kanske mer att jag lärt mig vilken typ av stress som är hälsosam, och vilken som inte är det. Jag har hittat lösningar på vad jag kan göra när jag blir för stressad, och även vad jag ska göra när jag måste komma igång och starta igång kroppen.

Förbättrad livskvalité

I och med allt det här ovan så känns det ändå som att yogan har fått mig att må bättre, både fysiskt och psykiskt. Det känns som om jag liksom kan respektera mig själv mer, ger mig utrymme att växa och självklart bara vara mig själv. Att jag får plats att vara Clara. Att inte behöva låtsas vara någon annan. Och såklart så har jag blivit starkare. Det är himla najs.