Ny övningsvideo med tips på fyra övningar man kan göra om man tar en promenix i solen och vill få till lite enkel träning!
Nu börjar jag landa i att ha flyttat ner och känner att jag vill komma igång igen med all rörelse och all fysisk träning igen. Det är dags nu.
Åtminstone tillfälligt.
Nu är det bara väntan på att få nyckel till nya lägenheten och sen är det full fart inflytt.
Och sen har jag mitt nya hem.
Som jag längtar.
Känner att jag just nu har noll koll på vad som händer i företaget och i mitt liv, så tänkte strax sätta mig och styra upp det hela, för lite mer koll behöver jag ha.
Jag har gjort en hel del på rutin just nu för det har varit mycket med flytten, men nu behöver jag styra upp igen.
Från att ha jobbat typ 150% på hotellet jag jobbade på och kanske 10% företag, till att bli halvt arbetslös när corona kom (hotellet stängde) och ändå lyckas växla upp till 30% i företaget, men inte riktigt överleva ändå, till att gå med minus varje månad (även om jag hade inkomst i företaget då)…
…till att ha flyttat hem till landet ett år senare, till mina föräldrar och ha fått jobb i närheten. Har en 70% anställning, så jobbar morgonpasset och kommer hem och jobbar med företaget på eftermiddagen.
Från att ha bott i stadsmiljö, med Maxie, en ganska lättstressad hund, till att bo på landet, och bo precis vid skogen, vid vår skog.
Om två månader flyttar jag också in i min nya lägenhet, så kommer inte bo hos mina föräldrar så länge, vilket är skönt haha. Lägenheten kommer vara i en liten ort i närheten av mina föräldrar och ungefär vägg i vägg med mitt jobb, så det kommer på det hela bli väldigt bra tror jag.
Kommer högst troligt behöva ta steget att bli så vuxen så jag köper en bil snart med, men tills dess så har jag det rätt bra här på landet.
Tror det har hunnit snöa tre gånger idag sen jag gick upp, med strålande solsken emellan så allt har försvunnit direkt. Typsikt aprilväder, eller hur?
Under helgen har vi firat en väldigt lugn påsk, varit i kyrkan (enligt alla regler) och bakat muffins och målat gamla pappersägg. Tyvärr råkade det rulla runt lite när det inte var helt torkat, men är ändå väldigt nöjd med mitt ägg!
Sen har vi varit ute en hel del, trots kylan, tycker det är så skönt att vara ute i skogen här och gå och gå och gå. Det finns en ganska stor risk att stöta på vildsvin eller andra djur, så jag försöker låta så mycket som möjligt och knakar i allt jag kan, för kommer det ilskna djur och attackerar mig och Maxie vet jag faktiskt inte vad jag ska ta mig till haha…
Så mig hör man nog på mils avstånd, men hellre det än vildsvinsmos ändå.
Imorgon ska jag börja på mitt nya jobb, ser verkligen fram emot det! Kommer dock bli tunga dagar, börjar kl 6 varje dag, men tror att jag kommer in i det rätt fort. Jag är rätt bra på att hålla mina rutiner, och eftersom jag inte kommer ha olika arbetstider utan alltid samma, så kanske det blir bra ändå.
Vad det är för jobb? Ja, det får ni kanske veta framöver. Det är dock inte heltid, utan kommer jobba med företaget precis som vanligt.
Mitt ute i ingenstans. Mitt i skogen. Mitt i friheten.
Älskar det här. Älskar att ha det här utanför dörren, älskar att kunna bara vara ensam i skogen med Maxie och slippa fundera över andra människor.
Vågar dock inte släppa Maxie helt, kan ju komma rådjur, vildsvin, harar eller annat sånt där som finns i skogarna här, och inkallningen… njaaaa den har vi ju att jobba på. 😉
Allra bäst är dock att jag inte är ensam längre. Har någon att prata med. Någon att äta frukost med. Någon att få hjälp av eller bara någon som är här.
Älskar det.
Nu börjar jag bli redo.
Redo att göra förändringen jag kanske inte egentligen ville göra.
Men känner hela tiden mer och mer hur rätt det blir. Och hur dumt det är att haka upp sig på att man måste göra en sak bara för man tidigare inte tänkt att man ska göra en helt annan sak.
För nu är inte världen som den är förr.
Och jag tror det kommer ta lång tid innan världen har läkt. Innan vi har det som vanligt igen.
Eller ja, jag tror inte världen helt kommer gå tillbaka till vad den har varit.
Men nu känner jag mig redo.
Nu vill jag flytta söderut. Flytta hem.
Om mindre än en vecka går flytten och jag har aldrig känt mig så redo för något som att flytta.
Är trött på ensamheten. På att gå och vänta på att saker ska hända.
Ser fram emot att vara hemma hos mina föräldrar, ser fram emot att bo i skogen. Ser fram emot att jobba på mitt nya jobb, lära känna nya vänner och bo närmare gamla vänner.
Ser fram emot att slippa vara ensam.
Ser fram emot att bo nära min it-tekniker (pappa) och kunna få hjälp live istället för att behöva skärmdela och krångla och sånt.
Ser fram emot att bo hemma hos mammas alla plantor och få färska grönsaker (när de är klara då) till varenda måltid framöver.
Ser fram emot att kunna släppa Maxie direkt när man går ut ur huset, bara släppa honom ut på åkern som en ko som kommer ut på grönbete.
Ser fram emot att slippa leva ensam ett tag, ha sällskap, och slippa den här ensamheten som coronan fört in i mitt liv.
Nu längtar jag enormt. Är så redo.
Tror jag ska börja tracka mitt mående framöver, åtminstone när jag är sjuk, för känns som jag alltid alltid alltid blir förkyld i mars/april-skiftet och det liksom känns som om det bara är en sak jag får stå ut med när vädret och temperaturen förändras? Och pollensäsongen sätter fart?
Inte vet jag, har åtminstone ett covid-test bokat.
Åtminstone kan jag stå på huvudet hyfsat stabilt igen. Känns hyfsat lätt. Är lite stel på vissa ställen men men.
Försöker hitta min träningsmotivation nu när jag inte gymmar, men det är svårt.
Kämpar hela tiden. Skiter oftast i det.
Och nu har jag blivit sjuk igen.
Tänker snart, när jag flyttat hem, skaffa gymkort och börja så smått igen. Träna när det oftast är folktomt.
Om jag nu inte råkar ha corona och blir sjuk länge, men tror inte det faktiskt.
Jaja, nu ska jag hämta glass och se Robinson. Hej.
