• Blogg,  Tankar

    Jag tar saker personligt

    Det är svårt att inte bry sig när saker händer. Att acceptera att det inte är på grund av mig ibland.

    Att inse att jag inte är problemet alltid.

    Låter kanske knäppt, men jag är en person som tar saker personligt för det mesta.

    När saker skiter sig så tänker jag ofta att det är mitt fel, även om det inte alls är så.

    Funkar inte det att göra x och y glada samtidigt så är det mitt fel. Jag kunde gjort bättre.

    Det gör det problematiskt när man jobbar med folks välmående. När deras hälsa blir något jag tar personligt.

    Eller när folk inte gillar något jag gör på mina pass, låtvalet, tramset eller vad jag nu gör. Det blir personligt.

    I vissa avseenden kan jag skaka av mig det. I vissa kan jag inte skaka av mig det.

    Men, ja, det här är något jag jobbar med. Att inte ta saker så seriöst. Att inte ta det personligt.

    Men det är också en styrka.

    Jag inser ganska snabbt hur andra människor kommer reagera av att jag är högkänslig själv. Att de också kan reagera kraftigt på tonläge, val av ord och hur jag står när jag säger något.

    Att jag märker, reagerar och kan fånga upp, även om det kanske inte är en stor grej för många, så är det en stor grej för mig, och för en annan person därute.

    Små saker som tas personligt.

    Det är inget att skryta med såklart, det är faktiskt riktigt jobbigt.

    Jag tänker så mycket på det här, på att det ibland känns som att jag reagerar mycket mer än andra på saker för att jag är som jag är och att jag tar saker personligt.

    Jag vill både jobba bort det och ändå inte. Det är väl det som gör mig till den jag är, tror jag ändå.

    Oj så flummigt inlägg, nu måste jag nog sova bort det här och vara seriös igen. Godnatt ♡

  • Tankar

    Det kommer bli bra

    Igår när jag skulle sova var jag både arg och ledsen. Arg och stressad över livet, ledsen över livet. Det blir så enkelt att jag fastnar i min negativa spiral, den där som jag gått till psykolog för och som jag brottats med sen jag kraschade för något år sen.

    Men så gjorde jag som min psykolog sa, skrev ner i ett dokument i telefonen allt som jag tänkte, allt som jag grubblade över och bara fick ur mig det. Sen somnade jag direkt, la bara ifrån mig telefonen och vände mig om, och nu på morgonen kände jag mig lugn igen.

    Lugn över att livet löser sig.

    Lugn över att saker blir bra.

    Lugn över att man kan göra på så många olika sätt, och ingen riktigt bryr sig ändå. Denna tankeverksamhet som sätter så höga krav på mig själv, såna som ingen annan har. Åh, ibland blir jag tokig på mig själv.

    Men saker kommer bli bra Clara, det kommer bli bra.

    När man pratar om sina problem med andra, hör andras lösningar, och inser att saker kommer ordna sig, ja, då känns det ju enklare. När man får sova på saken så känns det ju nästan ännu bättre, eller hur?

    Det blir lite som det där målet här nedan. Det löser sig liksom. Till slut blir det mål.

  • Tankar

    Vad jag ska träna för i höst

    Jag kommer ha tre olika fokus, ett styrkefokus, ett löpningsfokus och ett yogafokus.

    Att ha tre olika fokus är ganska mycket, och jag vet att jag absolut inte kommer bli mitt starkaste jag av det här, eller snabbaste eller mest yogi, men jag vill och behöver ha olika saker jag ska träna.

    Styrketräningen tänkte jag satsa på och bli mitt starkaste jag, men kanske inte i 1RM, utan mer uthållighetsstark.

    Löpningen ska jag satsa på eftersom jag ska springa ett litet maraton i vår. Eller ett gigantiskt maraton, vi får se hur det går det där. Jag ska skriva mer om min maratonplan framöver, men just nu får ni inte mer än det här.

    Yogan kommer jag satsa på för att ha en motpool mellan styrketräningen och löpningen. Både styrketräning och löpning sliter mycket, så jag behöver ha något som återhämtar däremellan. Som återställer och gör att jag känner efter hur min kropp mår.

    Jag tänker att jag ska träna för att bli mitt uthålligaste jag, kanske träna för att orka så många reps på en vikt som möjligt, och såna där saker.

    Maxstyrkan får vänta lite tror jag. Eller ja, vi får se, men det som är i fokus är nog löpningen.

    Så nu ska jag ut och springa! En timme ungefär!

  • Tankar

    Andras behov av att svika

    Någon som blivit sviken många gånger om vet hur det känns. Vissa dagar tänker man knappt på det och vissa dagar vill det knappt släppa taget om en.

    Vet inte ens varför jag kände ett behov av att skriva om det här, för det jag vill är att skryta om allt bra i mitt liv just nu, men det här är det enda jag tänker på.

    Hur man litar på folk och lägger sitt liv i deras händer och blir sviken. Gång på gång på gång.

    Jaja, jag ska snart iväg och ha ett morgonyogaevent, och sen vill jag skryta om det. Vi ses sen helt enkelt! Kram på er!

  • Tankar

    Can we pretend?

    Här sitter jag och glor på min dator. Lyssnar på Can we pretend med Pink och funderar på vad jag ska göra av resten av dagen.

    Innan idag hade jag och Hedda världens roligaste träningsevent! Så roligt verkligen!

    Men nu är min hjärna helt slut. Heltrött.

    Tänkte lägga mig på golvet och sträcka lite på mig, för är helt slut och behöver nog göra det.

    Så blir det när man får panikångestattacker till höger och vänster.

    Ibland tror jag att jag är klar med dem, för de kommer inte så ofta längre, men så plötsligt, poff, så kommer de och bara anfaller en.

    Ska försöka vara snäll mot mig själv resten av den här dagen tror jag. Det behövs kanske.

  • Tankar

    10 saker jag alltid saknar när jag är utomlands

    Först och främst (om än lite insnöad här) så saknar jag min cykel något enormt. Saknar att cykla överallt, vart jag än ska. Den här cykeln har vart min vän på många äventyr de fyra år jag haft den och förhoppningsvis minst lika många år till.

    Sen saknar jag Max och alla goda burgare. Alltså. Tänk en crispy no chicken eller vad nu deras bönburgare heter (byts alltid namn), en lyxshake och lite pommes med peppardippen. Halleluja.

    Kall lättmjölk.

    Min soffa, med ett avsnitt av Nashville, ett glas kall mjölk och en macka med Nutella på. Herregud börjar nästan gråta nu.

    Min fina favoritstad Örebro. Saknar att gå runt på gatorna, vandra i Oset, filma fina stories vid slottet eller Nikolaikyrkan, äta på Burgerlove på stortorget och ba va där. I mitt Örebro.

    Oset alltså ♡

    Saknar att hänga med alla mina vänner. Att träna på mitt favoritgym med folk jag tycker om. Att prata skit och kolla på en dålig film och äta dipp med chips. Att bara vara.

    Dricka mitt morgonkaffe och skriva mitt morgonblogginlägg.

    Bara vara hemma i min lägenhet och inte behöva ta mig någonstans på hela dagen, förutom till gymmet. Bara vara med mig själv.

    Att åka på äventyr, antingen med mig själv bara, eller med någon fin vän, eller vafan, hela Örebro Roller Derby. Så många äventyr vi vart på. Sundsvallscamp bland annat. Eller i Malmö. Eller bara alla turer till Stockholm, Norrköping eller så. Eller ja, bara äventyr tvärsöver gatan, de är bra på att hitta på kul saker. Eller bara ses och fika. Rd-gänget är ett bra gäng helt enkelt.

    Allt som jag inte har. Vilket är svårt. Varför är jag aldrig nöjd med det jag har. När jag är hemma vill jag bort och när jag är borta vill jag hem. Svårt att ba… nöja sig tydligen. Har ni också det problemet?

  • Blogg,  Tankar

    Mitt enda beautyinlägg eller om att sminka sig när en tränar

    träning och smink

    Träning och smink

    För ett tag sen blev jag taggad i en beautyutmaning av Nadine (också känd som okynnescoachen)…. och har efter det funderat en HEL DEL på hur smink skulle passa in på min blogg. Min blogg handlar liksom om att vilja träna, om att komma igång med träningen och en hel del om vad som händer på utsidan. Inte jättemycket om utsidan och om hur träning kan förändra ens utseende, så smink kändes lite off först.

    Men sen kom jag på det – jag kan ju skriva om träning och smink. Hur jag tycker det funkar med träning på gymmet, hur det är att alltid gå i träningskläder och om att aldrig någonsin ha använt läppstift (mer än på teatrar eller uppvisningar av olika slag). 

    träning och smink

    So, this is the osminkade sanningen of me self.

    Typ såhär ser jag alltid ut. Ibland (om jag orkar) så sätter jag på mig lite mascara och oftast har jag håret uppsatt.

    Tidigare, när jag gick i högstadiet, var det värre. Då var det sminklager på sminklager och sen ett lager smink till för att täcka alla finnar som kom av sminket. Sen skaffade jag pojkvän som sa ”du är finare utan smink”-ish vilket jag också var, så sen dess har jag väl ungefär slutat sminka mig och slutat bry mig.

    Att jag läser en utbildning där allt handlar om träning och det enda jag sysslar med är träning av olika slag – ja, det gör inte intresset större. Produkterna jag har hemma just nu är inga höjdare heller, jag får liksom utslag av dem (om jag svettas med dem) hehe. Och att inte kunna svettas med smink gör hela mitt liv opraktiskt, så ser ingen praktisk anledning längre till att sminka mig.

    Däremot är det väldigt kul att sminka sig och piffa upp sig för fest och event. Och eftersom jag aldrig sminkar mig (mer än mascara) så blir det verkligen en stor skillnad och jag känner mig skitsnygg.

    träning och smink

    Vad jag faktiskt använder förutom mascaran:

    OM jag sminkar mig så är det mycket guld. Det mesta jag gillar är i guld, så kanske inte så konstigt. I våras var vi i Canterbury i England och då hittade vi en grymt bra butik med massa härliga tvålar, schampoon och allt sånt som luktar gott, OCH smink såklart. Köpte den härliga guldögonskuggepaletten som ni ser i bakgrunden här ovan. DEN är min favorit. Den är skitbra. Blir alltid skitsnyggt. Skulle aldrig drömma om att ha någon annan ögonskugga.

    Nu under sommaren har jag även haft lite brons-puder (heter det ens så?) meeen min solbränna börjar dala så tar mindre och mindre sån för partykvällar för vill inte se ut som om jag precis fått en solariesession på endast ansiktet hehe.

    Om ni kollar på bilden högst upp hittar ni även en BB-cream och en concealer men….. tycker verkligen inte om dem hehe. Använder bara om det är en finn-kris, men annars väldigt sällan. Sen ser ni även såna där eyelinergrejer längst upp (en i guld också såklart) men de… ja, de mest står på hyllan.

    träning och smink

    Hudkrämer däremot – det har jag för mycket. Här är mina två nuvarande favoriter. Body butter och en hudkräm som jag gjorde för snart fyra år sen (!!). Den innehåller bivax och rapsolja bara och den har jag kokat själv.

    En gång i tiden drev jag först UF där jag gjorde hudsalvor, och sen drev jag ett företag i ett och ett halvt år där jag gjorde ungefär samma sak. Kan ni tänka er? 😉 Det här är sista hudsalvan som är kvar, men alltså. Kvalitén på salvorna, de är ju magiska. Fick slänga de som jag gjorde på olivolja efter ett och ett halvt år (som var kvar) för att de hade unknat (säger man ens så?) men de med rapsolja, ja, de funkar ju tydligen fyra år senare. Ska hem till föräldrarna antagligen nästa helg, ska försöka göra mer då.

    träning och smink

    Den sminkade sanningen om mig själv.

    Skillnaden här – håret uppsatt och mascara. Tycker liksom inte det behövs mer om en ska jobba med träning. I era jobb kanske det är annorlunda. Eller så tycker ni det är så himla kul att fixa i ordning er, som jag också tycker att det är ibland. Att stå och bara fixa sig fin inför något speciellt eller för inget alls, det är himla mysigt.

    Läs mer: Elin skriver om smink och retuschering i Photoshop.

    Tänk om någon skulle säga till högstadie-Clara att universitets-Clara känner sig mest bekväm utan smink. Blir nästan tårögd av tanken. 

    Beautytag continues:

    Bossbloggen – vore så kul att veta hur du tänker kring smink ur ett chefsperspektiv. Mycket smink, lite smink, mjuk eller hård sminkning? Sen är jag nyfiken på vad Paulina tänker om smink och psykologin runt om den. Sen vill jag veta vad cykel-Clara tänker om smink, hon är ju i samma träningsbubbla som jag är. Hur funkar det att vara sminkad om det är dags för ett distanspass på cykeln?

%d bloggers like this: