Hur mycket snö kan det ens komma?

Snö i all ära,

men jag är så trött på det sen efter Älvdalen och vinterutbildningen. Älskar egentligen knastret, älskar egentligen snöiga promenader i skogen, att åka längdskidor, soliga dagar och allt sånt där mysigt.

Meeeeen jag är så trött på det just nu. Ser bara:

  • snö som ska kokas för att det är det enda sättet att få i sig vätska
  • snö som ska skyfflas bort för att bygga förläggning
  • snö som ska ramlas i pga härliga vita blixten
  • snö som ska göra det krångligt att kissa (först måste du hitta en bra buske, sen måste du trampa upp en bra plats att kissa på, sen får du äntligen kissa, när du tagit av all utrustning då)
  • snö som aldrig tar slut vilket håll du än kollar på

Vinterutbildning i all ära, det var en hel del stunder som var kul och lärorika, meeeeeen snälla, nu kan vi väl få sommar och sol.

Saker att göra när du är fast i en värmestuga på 9 x 12.5 steg i storlek

Som ni kunde läsa i gårdagens inlägg om min sista dag i FM så såg ni att jag bland annat sov och var i en liten värmestuga i två dygn pga skada och ja…. fanns inte så mycket att göra där, så här är en lista på saker vi gjorde:

  • Sov massor
  • Diskuterade livets stora problem
  • Gjorde en kortlek med papper från vårt anteckningsmateriell
  • Gjorde 3 i rad (fast fler än tre, tror det var 9 i rad)
  • 20 frågor (när en tänker på en sak, person eller djur och alla runtom ska ställa frågor och du bara får säga ja eller nej)
  • Ett monopol – Försvarsmakten edition.
  • Äta äta äta torrmat
  • Koka mängder med snö (vattnet som fanns var inte av bästa kvalité, snön smakade bättre, speciellt med isotonic exotic i)

Ja, det var nog det mesta vi sysslade med. Skrev även lite dagbok, bara för att jag inte skulle bli alltför tokig och för att ändå minnas typ smärtan och hur livet var. Hade vi haft telefonerna hade surfen tagit slut första dagen……. 😉

Bättre var det tredje natten, då fick vi komma tillbaka till kasernområdet med både kiosk, tv och bibliotek. Fick se lite hockey, läsa en bok, kolla på tråkiga serier och lite nyheter till och med. Och reprisen av idrottsgalan! Sarah Sjöström fick väl typ hälften av alla priser? 😉

Dag 66 – avklarad vinterutbildning, skadad och GODKÄND SOLDAT

Hujedamig. Det var ett tag sen nu. Vinterutbildning i Älvdalen och en oskön skada allt möjligt. Så mycket har hänt.

Vi tar det från början:

Onsdag: buss från gbg till Älvdalen. Typ ungefär det enda vi gjorde den dagen. Sjukt segt utan telefon men sov ändå en stund så var helt ok.

Torsdag: Hämtade ut vita blixten. Var klurigt innan jag hittade tekniken, sen var jag bäst på skidorna (haha skoja ba, ingen kan vara bra på ett par plankor förutom befälen såklart). Ut i skogen bar det av också, vi byggde förläggning hela dagen och sov i tält i -20. Kanske +30 i tältet dock eftersom vi såklart eldade på som tokar. Tolvtälten är rätt sköna faktiskt.

Fredag: vi åkte utförsåkning på vita blixten! Haha alla ramlade så mycket, så roligt. Finns en film på Instagram som ni kan skratta lite åt (inte på mig) om ni vill. Så kul! Vi övade alltså skidteknik hela dagen. Jobbade med förläggningen på kvällen. Började få ordentligt ont i min axel, samma som tidigare, men kylan gjorde det ganska mycket värre.

Lördag: Tre stationer, en skidskytteteknik, en skidteknik (öva kort och lång rast) och en tredje som jag aldrig kom fram till.

Bröt nämligen efter station två. Hade sån kramp i min arm så jag fick bryta. Fick helt galet ont. Panikens panik. Fick därför gå in i värmestugan och sov där.

Söndag: resten av kompaniet hade isvaksbad och jag fick åka till platsen bara för att vara stöd till resten av gruppen. Därefter åkte jag tillbaka till förläggningen. Fortfarande ont ont ont.

Måndag: hela dagen inne i en värmestuga som var 9 steg x 12.5 steg stor. Mina steg. Vi gjorde en kortlek, ett 3 i rad och till slut ett monopol (alltså på hela tiden vi var i stugan, inte ba på måndagen). Önskar att jag hade haft telefonen för hade gärna fotat monopolet. Riktigt förtjänstfullt. Självklart var det Försvarsmaktsvarianten, med regementen istället för gator och sjukan istället för fängelset. Chans var ”inkallad till chef” och det fick våra befäl att småskratta, så det var vi nöjda med. Tyvärr blev vi förflyttade typ 15 min in i själva spelandet så vi fick slänga det fina spelet. Förflyttning skedde till Älvdalens bas (vad det nu hette).

Tisdag: på basen så fanns ett bibliotek så hittade en riktigt tråkig bok att läsa där, men orkade inte gå och leta reda på en bättre så läste ut den haha. På kvällen fick jag dock gå ut till de andra igen!! Min axel mådde bättre, återfick rörligheten helt och var peppad på ensamdygn.

När vi kom ut till de andra så var läget ”kommer inte bli ensamdygn” så….. Vi sov i ett förråd istället. Varför det inte blev ensamdygn? Ja, det kan ni klura på! 😉 Men kan säga att jag fick agera på ett sätt som gjorde mig väldigt sugen på att utbilda mig till sjuksköterska och då akut.

Onsdag: vaknade. Hade ont. Blev värre och värre. På bussen tillbaka till förläggningen efter att allt var ihopplockat svimmade jag nästan av smärta, armen kändes som om den ramlat av, hade exakt noll känsel i min arm. Gick in och la mig på sängen, grät en sväng och fick sen hjälp och massage som lyckades hitta några punkter så jag återfick lite rörlighet och framförallt känseln.

Torsdag: buss hem. Segt. Ont. Köpte en korsordstidning för att ha något att göra på bussen. Glömde kontrollera om den hade sudoku… 🙁 Klar med iaf vår vinterutbildning.

Fredag: lämnade rekrytstadiet och är alltså numera soldat.

Avmönstrade. Lämnade in allt. Fick även en remiss till fysioterapeut så ska börja rehaba så fort jag hittar en jag kan gå till.

Nu är det slut på Clara Toll i grönkläder, åtminstone på ett bra tag.

Återvänder med fler tankar längre fram, har många många saker att diskutera. Är riktigt glad över att jag gjorde det här, även om jag efter bara några veckor inte kände att det var rätt för mig. Är riktigt glad att jag tog mig igenom hela utbildningen. Är stolt över att ha provat en av mina drömmar, även om det är tråkigt att det inte var något för mig.

Dag 56 – januaris -7 är varmare än oktobers +15 

Minns när vi började. Minns att det var kallt. Minns att våra befäl ba ”sluta använd värmetröjan det är verkligen inte kallt” och jag ba ”jooooo”, fast sa det dock inte högt. Var liksom snorkallt.

Idag gick vi runt i fältskjortan och i m90. Var knappt kallt. Blev till och med svettig. I minusgrader. I en tröja och en jacka. Inte liksom något speciellt varmt. 

Har kanske lärt mig något ändå på de här månaderna… Kanske har det befälen alltid sagt präntats in i huvudet nu. Det kan alltid bli kallare liksom. 😉 

Eller så är jag bara hårdare nu. 

Stenhård. 

Stencool. 

Nä men annars då? Hur mår ni? Lever ni? Kör ni mina träningspass? 

Jag körde minirehab på gymmet för en stund sen, 50 armhävningar, lite latsdrag på låg vikt, lite jobb med rörlighet i axlarna med pinnen och lite pullupsträning på slutet. Mina skulderblad mår verkligen inte bra, de gör ont mest hela tiden. Framförallt vid belastning. Ser fram emot när GMUn är slut så jag kan börja rehabsträna musklerna på riktigt. Börja med lite tyngdlyftning igen på låga vikter för axelns skull. Ser fram emot att sluta ha ont! 

Jag har verkligen blivit starkare på ett sätt här under utbildningen, men på ett annat sätt så känner jag mig svagare – eftersom jag får ont mest hela tiden. Så blir starkare men kan göra mindre…. aja. Efter idag är det 10 dagar kvar, så snart kanske jag är både starkare och har icke-ont. 

Aja. Ska fortsätta fixa sen sova, kängorna behöver lite kärlek. Godnatt kära följare ♡ 

Dag 55 – Vad försiggår i de andras huvuden egentligen?

Ja. Det här är något jag klurat på idag faktiskt. Vad de andra tänker på angående utbildningen. Angående framtiden. Angående vapen, krig, försvara Sverige, jobba i Försvarsmakten. Vad de tänker om att äta frukost i 10 minuter om man har tur. Om att vi inte fick genomföra BRAK imorse (ja jag vill mikrofysa givetvis). Om de också har ont i benen efter en dag i kängor. 

Stackars stackars mina ben…. 😉 jag tränade ben i lördags, och så körde jag marklyft igår. Idag är de trötta och tänk då att ha på sig kängor igen efter två veckor utan och då mest stå upp hela dagen. Och gå. Och slänga sig på marken och lite sånt. Klagar dock inte, det är skönt att få känna att benen jobbar lite. Att de blir starkare så småningom.

Är verkligen nyfiken på vad de andra i plutonen tänker på. Skulle vara så intressant att höra på deras tankar en dag. Eller åtminstone några minuter. 

Har funderat vidare på min roll i FM idag också. Skrev ju för ett tag sen att jag slutar pga många anledningar, främst pga vapnet, men….. Funderar vidare lite på att kanske fortsätta i framtiden ändå. Kanske. Vet inte riktigt. Kanske passar hemvärnet mig, eftersom jag vill ha fokus på företagandet ändå. 

Det jag gillar med att göra utbildning i FM och eventuellt jobba i Försvarsmakten då är att jag får veta mer om hur Sveriges försvar är uppbyggt. Jag kanske får lite insideinformation om vad som händer vid krig, vet vad min roll kommer vara och sådär. Vet lite mer. Har lite mer kontroll på situationen. Gillar kontroll. 

Kommer säkerligen klura vidare på detta, har väl hela livet på mig bara. 😉 

Jobbar du i Försvarsmakten?

Tagga två kalla veckor i Götet 

Idag i Örebro har det varit riktigt snorkallt. Riktig rysare faktiskt. Och har svårt att tro att det är varmare i Göteborg. Känns som den riktiga kylan har kommit nu. 

Därför är det såklart jättekul att Henke skickar snaps på +30 grader i Thailand. Jättekul. 

Nä men jag är redo för det här, det blir inte så farligt hoppas jag. M90 är varmare än man kan tro, och fryser vi så finns ju alltid kåmarocken. Eller stavas det komarock? Supervinterjackan som exakt allt går att få plats med under. 

Är lite osäker på vad vi ska göra under veckorna som kommer, förutom vissa saker som alla som gör GMU gör. Vissa säger att det är misär, andra säger att det är kul, a piece of cake osv. 

Vi får la se. 

Men är ganska säker på att jag inte ska öppna snaps från Henke iaf. Då blir jag nog mest sur och sådär… 😉 

Är både taggad och otaggad på att åka dit. Ska bli kul att träffa alla igen och kommer bli skönt att göra klart GMUn men vet ni? Det var så galet skönt att ligga på soffan mest hela tiden. Har saknat att få vara lat och sådär. Typ som jag höll på när jag pluggade. Tänkte visserligen mycket, men det kunde en ju göra i soffan. 😉 

Aja, nu ska jag sluta vara lat, de här två veckorna går nog snabbt och förresten har jag ingen soffa ändå längre så spelar ju ingen roll. Snart är jag tillbaka på Kasern, ser fram emot att fixa iordning kängorna för morgondagens visitation. 

Det också fram emot att börja göra saker snabbt igen. Tempoväxla. Har blivit otroligt seg för har inte haft tider att passa på två veckor. Nu blir varje minut viktig igen. 

Vad har ni för planer för nästa vecka? Vad ska ni hitta på? ♡

Nytt år nytt jag – efter GMUn slutar jag 

Min första plan var att göra GU i Göteborg mot amfibie skyttesoldat hos Säkkomp, alltså hela utbildningen. 9 månader. Start oktober 2017, slut juli 2018. Började utbildningen, hade kul första veckorna (okej det mesta var hemskt och jobbigt men var ändå rätt kul) och sen började jag så smått inse läget. 

Jag kan helt ärligt säga att jag trivs väldigt bra i Försvarsmakten. Det är en spännande miljö, utvecklande, det går aldrig helt och hållet att förutse arbetsuppgifterna för de anställda (har vi sett och märkt) och det är verkligen annorlunda och kul. Det är utvecklande att vara så nära inpå alla de du utbildas med, helt klart annorlunda mot mina tidigare utbildningar, en utmaning men som faktiskt inte är alls jobbig. Inte för mig iaf. 

Egentligen har det enda stora problemet för mig varit vapnet. 

Jag kan helt ärligt säga att jag inte är bekväm med att gå runt med ett vapen. Det är liksom inte tungt, jobbigt eller sådär, men jag vet inte, känns inte som min grej att gå runt med något som är till för att döda andra. 

Det är liksom lite speciellt att hålla i. Inte för alla. Inte något som jag känner mig bekväm med. 

Det har varit väldigt lärorikt att testa på det och upptäcka det här om mig själv, för egentligen, hur skulle jag kunna veta det om jag aldrig testade. Vi har skjutit på skjutbanor, vi har skjutit löst, vi har skjutit spårljus (vilket är rätt ballt) och lite annat. Meeeeen näe. Känns liksom inte bra. Känner mig inte trygg i situationen. Vapnet blir inte min förlängda arm.

Så därför kommer jag gå klart enbart GMUn och när mina sista två veckor är slut så är det tack och hejdå till säkkomp. 

Vilket suger för hade det inte vart för vapnet så hade jag gärna gått hela utbildningen. Sen är det ett par andra anledningar som är starkare än vapen-anledningen men det vill jag inte prata om. 😉 

Så snart är jag förhoppningsvis godkänd soldat. Snart blir jag förhoppningsvis krigsplacerad och får försvara landet i händelse av krig. 

Tråkigt. Och kul. Eller ja inte kul kanske men skönt. Det kommer bli skönt att få slippa sitta ute i regnet och äta. 😉