Dag 39 – sjuk och uttråkad

Medans min pluton lär sig roliga saker, jag ligger och sover i min säng (och givetvis läser SoldF) så kan ni få se några fina helgbilder: 






Zero (hunden på bild två) börjar jag väl mer och mer räkna som min. Det var en bonus som kom med att bli tillsammans med H. Vet knappt vem jag saknar mest av dom där två. 

Fruktansvärt långtråkigt att vara sjuk. Avbryt sjukdom

#GivAktOchBitIhop eller om varför Militärkvinnor är viktigt

”Jag gjorde värnplikten med målet att söka officershögskolan och man gjorde tidigt klart för oss att de var tävling om platserna och befälsutbildningens betyg avgjorde i princip vår framtid. Utbildningen avslutades med utgång för soldater och officerare, där vi drack stora mängder alkohol. Därefter var det efterfest i lägenheterna hos våra befäl. Vi det laget var jag i princip medvetslös och visste inte var jag befann mig. Ett av befälen tar med mig till sitt rum och drar ned mig i sängen fast jag försöker säga att jag inte vill. De andra bankar på dörren och vill att jag ska komma med hemåt, men befälet håller för min mun, håller kvar mig och försöker ha sex med mig. Jag somnar och följande morgon får vi våra betyg. Jag lever resten av värnplikten med känslan av ‘hon som knullade sig in på officershögskolan’.”

Ett av alla uttalanden som gjordes i och med #Givaktochbitihop som publicerades förra veckan. #Givaktochbitihop kom fram i efterdyningarna av #metoo, och i den facebookgrupp jag vart med om innan uppropet publicerades så har jag läst så otroligt sjuka och hemska saker som hänt anställda, rekryter och civila i Försvarsmakten. Kvinnor som varit tvungna att ändra arbetsplats, som valt att gå, som inte kunnat få den arbetsuppgift hon förtjänar eller annat. Kvinnor som har blivit våldtagna på sin arbetsplats men som sen själva fått utstå hat. Kvinnor som blivit trakasserade vid matbordet där kollegorna sitter runt om och inte gör något alls.

Vi vet ju redan att det finns så otroligt många idioter därute som våldtar, misshandlar och så vidare, så tänkte inte prata om det där.

Tänkte mer prata om det här med att vara tyst. #Givaktochbitihop.

Att godkänna att samtal om våld, om sex och om att kvinnor ska vara sämre än män. Som att kollegorna till den där tjejen helt klart hörde vad som sas men som inte sa ifrån. Som att många hör vad som sägs men som inte säger ifrån. Att en viss jargong normaliseras. Var går gränsen? När blir det för mycket? Vad är roligt?

Att bara vara tyst och acceptera att någon skriker hora efter någon annan, det gör i mina ögon dig till en lika förjävlig person.

Att bara vara tyst och acceptera när någon säger vad som helst som är förnedrande av båda könen, det gör dig till en lika förjävlig person.

Nej, det behöver inte heta kärringkast, tjejarmhävningar, eller bög-whatever.

Ofta är det en jargong som någon hela tiden vill tänja på gränserna på, som kanske inte är ”dålig” först överhuvudtaget, men där snacket går, någon testar gränsen, alla skrattar, någon annan testar ännu mer, och vips så snackas det om att våldta och folk skrattar då. När folk skrattar i samband med att någon pratar om att våldta, ja, ni förstår säkert.

I min egen GMU- utbildning har jag inte stött på något av ovanstående (förutom tjejarmhävningar, men killen tystnade när jag gjorde mer armhävningar på fötterna än han, och nu har jag inte hört mer sånt), men jag har läst och läst om vad andra upplevt.

Och framförallt har jag ett instagramkonto jag får rensa på titt som tätt. Det är män (framförallt) som skriver att tjejerna jag postar bilder på där är snygga, frågar mig privat i PM om de (eller jag) är singlar, om jag vill gifta mig(??) med dem eller om jag vill göra andra trevliga saker med männen.

Har fått flera kommentarer på instakontot om att tjejerna på bilderna inte är värdiga att jobba i Försvarsmakten för att de har smink på sig, för att de inte vet hur de ska stå på bilderna för att se respektingivande ut och för att de helt enkelt inte kan representera FM.

Det är egentligen ganska sjukt, men ändå är det så det är. Kommentarer som jag får rensa bort.

Militärkvinnor (både fbgruppen och instagramkontot) har möjliggjort diskussioner som inte riktigt tidigare fått plats i FM, där majoriteten vart män.

Jag hoppas att allt med #GivAktOchBitIhop kan göra förändringar i FM och självklart #metoo i resten av världen, men vore inte helt fel om Försvarsmakten gick i täten i de här frågorna. Vi fick första eller andra veckan en ordentlig genomgång på FMs värdegrund, och då var allt sånt här otroligt tydligt för oss, och jag hoppas att övriga rekryter och anställda också fått eller kommer få en minst lika tydlig genomgång av värdegrunden. Tyckte det var otroligt skönt att de på förbandet tog så tydligt avstånd från allt som inte hör hemma i FM.

Jag hoppas att allt med #GivAktOchBitIhop kommer skapa samtal på varenda arbetsplats i FM. Att det skapar tankegångar hos alla idioter (både förövarna och de tysta) så de börjar tänka på hur de beter sig. Att det är fullt möjligt att säga ifrån, säga emot, och inte bara acceptera.

Jag hoppas att det kommer bli stora förändringar i FM framöver. Att det är slut på särskiljningar, att det är slut på tanken att ”kvinnor hör inte hemma i Försvaret, de hör hemma i köket” och annat som jag hört och läst.

Jag hoppas att det framöver kommer användas ord som ”hen”, ”person”, ”gruppen” istället för ”män”, ”han”, och ”grabbarna”.

Jag hoppas att det är slut på tystnaden, kvinnor inte längre måste bita ihop. Att anmälningar på sexuella övergrepp inte längre glöms bort som jag läst om att så många har gjorts. Att inte befälen bara hänvisar till ”männens natur” angående smekningar och annat idioterna håller på med.

Jag hoppas att det bara tar slut.

Läs mera: Wilda tänker till om #givaktochbitihop.

Söndagsfys – börja älska leran

Vissa dagar är det strålande sol när vi kör fys på min amfibieutbildning. Och mer än ofta känns det som att det regnar och allt är blött, lerigt och härligt. Min utbildning är lika mycket lära sig kriga som att lära sig älska lera. Men jag klagar inte. Det är ganska gött (att få komma in och duscha efteråt).

Dagens söndagspass:

Idag ska ni genomföra:

  • 70 armhävningar
  • 70 benböj
  • 70 situps
  • 70 upphopp
  • 70 utfall (per ben)

420 repetitioner totalt.

Det ni ska göra:

  • värm upp!! Använd FMTK som jag pratat om tidigare, fortfarande lika bra.
  • Välj om du ska göra 7 repetitioner i taget eller 10 repetitioner i taget.
  • Genomför passet så fort du kan. 10 armhävningar, 10 benböj, 10 situps, 10 upphopp, 10 x 2 utfall. Om och om sju gånger.
  • Varva ner efteråt. Gärna med lite jogging.

Passet genomförs bäst i leran. 

Behöver helt klart börja fota när det regnar också.

Hur många armhävningar behöver en rekryt kunna göra?

Har fått en kluring ställd till mig:

Hur många armhävningar måste en person klara för att jobba i Försvarsmakten?

Jadu, det vet jag faktiskt inte. Måste och måste.

Jag tror att svaret är så att samtliga rekryter som genomför en grundläggande utbildning i Försvarsmakten måste genomföra ett godkänt multitest och i det testet måste du genomföra 8 armhävningar innan det börjas räknas poäng.

Antar att det gäller samtliga platser där det går att genomföra en grundläggande utbildning, men är väldigt osäker.

Vågar inte säga helt ärligt, så ni som vet får gärna kommentera inlägget längst ner och hjälpa till!

Vissa förband kräver kanske mer än andra, vissa kanske har stenhårda krav och andra kanske inte har såna krav alls. Jag har ingen susning.

Tips: maila det förband du är intresserad av och fråga angående deras fysiska krav. De kommer högst troligt berätta tider på milen, antal armhävningar eller mycket annat som är målbilden när du är klar med din GMU. Precis i början kanske du inte ens behöver ha klarat springa milen alls, eller gjort en armhävning på fötterna alls. Du kommer byggas upp under din utbildning, jag lovar.

DÄREMOT:

Tidigare multitest jag genomfört på GMUn gjorde jag 18 armhävningar (tror jag) och idag gjorde jag 26 (!!!!!!!!!!). Har typ aldrig någonsin kunnat göra många armhävningar på fötter men idag så ba BAM. Dock såklart besviken att jag inte gjorde 28 så jag maxade den grenen och fick 100 poäng men är helt klart nöjd. Sätter 100 nästa gång. 

Vet inte om det blev 30p exakt, ska kontrollera söndag kväll när jag är tillbaka på kasern. Vet dock ATT jag ökade och är himlans väldigt glad över detta.

Hur mycket fokus är det på armhävningar?

Alltså, fokus och fokus. Beror väl på. Vi har BRAK ibland, och då brukar det ingå att göra runt 20 armhävningar. Ibland innebär det att ha på sig stridsutrustning (vilket är supertungt) och ibland innebär det att bara göra det i vårt tunna poplinställ, vilket är hur enkelt som helst.

Gillar variationen i det där, och gillar faktiskt att vi fokuserar så mycket på armhävningar som vi gör, eftersom jag kan märka en sån markant utveckling hos mig själv.

Kan absolut inte heller svara för andra platser i Försvarsmakten såklart, andra förband och plutoner kanske har BRAK varje dag, vissa kanske har det två gånger om dagen.

Viktigaste är tekniken

Bättre med en snygg armhävning på knäna än en förskräcklig på fötterna. Är du osäker på din teknik, be om hjälp, filma dig själv eller försök lösa det på annat sätt. Lovar att det är värt att investera lite tid i att träna på rätt armhävningar, för med packning på så vill du ha en bra teknik.

Så, 10 armhävningar kära läsare, framåt.

Dag 36 – överlevde överlevnadsdygnet med nöd och näppe

Hujeda mig. 

Att inte få äta något alls på över ett dygn var en pärs. Tror det blev kanske 30 timmar totalt utan mat. Vatten fick vi såklart ungefär obegränsat men ingen mat. 

Att ha ont i framsida vader, sovit för dåligt och sen feber på morgonen efter inte ha ätit på hur länge som helst var ju kul. Nu är febern nästan borta men är fortfarande matt. Brukar inte vilja gasa på med Alvedon men för att orka här ibland så behövs det. 

Det var ändå rätt kul, och lärorikt. Lärde mig främst hur jag ska tänka, vad jag ska pyssla med och prioritera vid överlevnadssituationer. Gruppbivack var svårt att bygga första gången (ett slags vindskydd) och elden var hopplös att få igång tills vi gjorde exakt som våra befäl sa, därefter gick det superbra hehe. Måste börja lyssna på befälen helt och hållet, de kan ju sina saker uppenbarligen.

Blev väldigt sugen på en idé och ”dröm” jag haft ett tag fram och tillbaka, vilket är att köpa mig en bit skog (gärna med en sjötomt) och sen för hand bygga upp ett kryp in där en kan bo främst sommartid men kanske även vintertid. 

Där det inte finns tillgång till el och vatten utan där allt liksom byggs av en själv. Inga färdiga träplankor eller annat en kan behöva för ett hus utan enbart använda material en tillverkat själv. 

Fixa iordning ett bra övernattningsställe med ett gott utegym, en bra badplats och en allmänt go och bra plats. En liten undanflykt liksom. Dit jag kan fly om zombieepokalypsen kommer eller något annat händer 😉 

Skämt åsido, hade varit rätt kul att ha ett sånt ställe! 

Kanske kan ha träningsläger på ett sånt ställe, kanske kan ha grupputvecklingskurser eller något helt annat. Eller bara min hemliga plats dit ingen är välkommen. 

Ska nog ta tag i det där. 

Någon som har en bit mark över?

Kommer kommentera #givaktochbitihop i helgen när jag har haft tid att läsa allt som sägs. Helt jävla sjukt vad vissa kvinnor i FM fått uppleva, blir helt jävla förbannad faktiskt. Men godnatt nu, dags att sova bort febern. 

Dag 34 – 140 burpees i ösregn och lera

Fast det var rätt gött ändå. Kändes att en levde men var också överkomligt. Och efter det har vi mest haft teoripass så det var skönt att få köra slut på sig och grisa lite eftersom vi fått vila hela dagen typ. 

Men ska liksom inte klaga på vädret.

Vi är ju amfibierekryter. Vi ska ju älska regn och lera och allt som andra flyr undan. 

Det är då vi ska vara som bäst. 

Så om ni älskar lera och regn och att vara blöt hela tiden då vet ni vilket ställe ni ska söka er till. Göteborg är platsen för er. 😉 

Till skillnad mot en lång och tråkig dag igår så var denna dagen effektiv och bra. Vi slutade för en gångs skull innan kl 17(????) så hade tid för 

  • Gå och dricka kaffe i soldathemmet (till och med två koppar).
  • Göra iordning kängor och städa annat som behövdes vårdas. 
  • Kolla på hockey (paus mellan 2a och 3e nu). Lakers mosar HV ♡ 

Ska snart lägga mig med, skönt med några timmars extra sömn, får liksom passa på när vi får tillfälle. 

Förresten,har ni något ni undrar över? Känner typ att jag inte har haft ngt att skriva om senaste dagarna så ni kanske kan ställa några frågor som jag kan svara på? 😉 Vore najs! Men godnatt, sov gott alla monsterdiggare. 

Dag 33 – första skjutningen på 200 m… katastrof

Det var dock kul att få testa. Skitsvårt. Fick inte rödpunktsiktet att stanna så att jag fick ett i A var ju helt klart tur. Eller skicklighet. Helt klart skicklighet. 

Hoppas vi kommer få skjuta mer på avstånd, ser fram emot att testa 400m! 

Och angående mitt blåmärke i ansiktet som ni snart kan se på min instastory så har jag haft en dålig skjutställning och försöker numera ändra om den. Förra veckan sköt jag med ett väldigt kort axelstöd vilket gjorde att jag fick ta emot varje rekyl i ansiktet. Skönt. 

Klarade även närkampsexaminationen idag!! Nöjd helt klart. 

Sjukt tufft, kändes som jag ba slog och slog och att det aldrig tog slut men till slut fick vi hoppa upp på skjutbanan och skjuta. Höll säkert på i en min max men kändes som en timme. 

Har ni förresten fyllt i min marknadsundersökning? Annars är det dags nu. Scrolla ner ett inlägg! Nu ska jag fortsätta njuta av min cola i några minuter innan jag hoppar i säng, även om kl är 3 min i nio. Så skönt. Eventuellt lite skovård också. Lika bra. De behöver alltid kärlek. Målet är att jag ska kunna ta selfies i skorna. 😉