Igår fick jag en sån där kommentar igen.
Någon som oroar sig för mig. Som tycker att jag tränar för mycket för mitt eget psyke. Som tar i för mycket, gör det hälsosamma ohälsosamt och gör för mycket helt enkelt.
Ojoj, vad jag tränar vet ni.
Visst är det fantastiskt med folk som tycker till, innan de ens frågat hur det står till. 😉
Absolut. Tränar en hel del. Gillar att röra på mig. Får ont i ryggen om jag inte tränar styrka på flera dagar specifikt för ryggen.
Men äsch, det mesta jag tränar är inte ens i närheten av ohälsosamt. Faktiskt. Tro det eller inte.
Måndagar: ev löpning och sen styrketräning på kvällen.
Tisdagar: styrketräning.
Onsdagar: oftast löpning enbart. Ev styrketräning om inte löpning. Eller vilodag.
Torsdag: gruppträning (som blir som världens konditionspass för svettas galet mycket på dem), ev styrketräning efteråt om inte svetten rinner för mycket och jag är för hungrig.
Fredag: styrketräning. Ev gruppträning här med
Lördag: vila oftast.
Söndag: vila oftast, ibland styrketräning.
Och hur mycket är det egentligen?
Ganska lagom om du frågar mig. Som en tränande person som gillar styrketräning och försöker få till löpningen.
Min stora fördel mot andra är att jag har ett ganska lugnt liv just nu där jag inte gör mycket annat än sitter framför datorn, eller går eller cyklar till PT-kunder, gruppträning, min träning eller ev andra saker. Skriver träningsscheman, filmar saker till instagram, youtube eller fb. Försöker hitta vardagsträningen i det mesta. Har också väldigt bra återhämtning under nätterna, vaknar bara mer och mer utvilad ju längre sommaren går, vilket gör att jag orkar ta i lite extra, gå lite längre och så vidare.
Så egentligen tränar jag inte så mycket, även om det kanske verkar som det i mina sociala medier. Men som PT så kan jag ju inte lägga ut bilder på när jag bara sitter och latar mig, eller hur? Vem skulle anlita en soff-PT?
Har som ni vet mått dåligt ett tag så är väldigt noga med att känna in dagsformen. Senaste månaden har dagsformen oftast känts väldigt bra och full av energi när det är dags att träna. Motivationen är tillbaka. I like.
Vad innebär egentligen hälsosam träning?
När blir träningen ohälsosam? Vart går gränsen? När blir det för mycket?
Ja, det är svårt att säga, det är verkligen individuellt, men i idrottspsykologin pratas det om overtraining, ortorexi och såna där symptom som att personen ständigt är trött, får näsblod, sover dåligt, inte kan prestera längre på träningspassen och så vidare. Aldrig känner sig utvilad liksom.
De flesta av mina kunder har problemet: kommer inte igång med träningen och har svårt att få till träningen en gång i veckan.
Men det finns ju den andra sidan av myntet också, de som tränar alldeles mycket för dem själva individuellt. Och vart går gränsen? Vart är gränsen mellan vanliga människor och elitidrottare? Ska vanliga människor ta råd från elitidrottare angående träning? Vem ska tänka stopp vart? Är det rimligt för en vanlig människa att lägga tre timmar om dagen på träning? Eller fem timmar?
Jag är beredd att säga ja på fem timmar, beroende på personen, dennes liv, vad det är för träning och så vidare.
Det finns inget direkt svar på den frågan egentligen, eller hur? Vad tycker du?
Det här är ett väldigt intressant ämne enligt mig! Tycker ditt inlägg var väldigt intressant med många bra tankar ?
Tror inte direkt att det finns något svar som funkar i alla lägen. Däremot tänker jag att när träningen tar över för mycket: alla tankar, planer , mat, vila, socialt liv etc. påverkas och prioriteras alltid efter träningen, då kanske man ska stanna upp och fundera om man har en sund syn på träningen. Sen tycker jag att man alltid ska komma ihåg att det inte bara räcker att tänka på träningen för att veta om de blir för mycket. Man måste tänka på helheten. På hur ens liv ser ut från morgon till kväll. Som du skrev så verkar det som att du inte har det så hektiskt i ditt liv för tillfället, då blir det ju också att du har mer energi och tid att lägga på träning, vilket gör att du kan träna mer!
Men en person som till exempel jobbar dubbla jobb, kanske ännu till med oregelbundna arbetstider ibland tidigt och sent, bör däremot fundera lite extra noga hur mycket kroppen verkligen orkar och att man då inte kan träna lika mycket som man hade gjort om livet varit lite lugnare.
Handlar så mycket om balans! Sku kunna skriva hur mycket som helst men slutar nog här haha. Bra inlägg hur som helst ?
Ja, men faktiskt. Håller med dig helt! Bra tankar ?
Intressanta frågor och diskussion. Känner efter att ha läst ditt inlägg att det verkligen beror på situation och person – och därför är det ganska respektlöst att häva ur sig något sådant som att någon annan skulle träna för mycket…
Absolut. Det finns så mycket som folk aldrig skulle kommentera på annars, men i träningsvärlden så är det helt plötsligt helt okej att kommentera. Intressanta tankesätt det finns 🙂
Håller med kommentaren ovan gällande att vara ärlig mot sig själv om träningen styr ens liv för mkt. ”Men om man VILL ägna all sin lediga tid åt träning och inte åt andra sociala aktiviteter då?” kanske vissa tänker då. Hm ja men då kanske man ska fundera på VARFÖR man vill ägna så stor del åt träningen?
Är det för att man genuint innerst inne tycker att det är så satans kul eller är det för att man har en liten rädsla för att gå upp i vikt/ få ändrad kroppsform/ drabbas av cancer?
Om du föreställer dig att du inte ska träna på två veckor, hur känns det? Blir du rädd? Stressad? Känner att ”nej det går inte”!
Då kanske man ska se det som en liten varningsflagga tänker jag.
Det här är liksom en allmän kommentar och inte riktat till dig Clara 🙂 utan mer frågor och funderingar som jag tänker kan vara nyttiga att reflektera över för vem som helst.
Och det är bara mina tankar, finns inga rätt eller fel 🙂
Sen tror jag att kommentarerna du får ute i livet inte handlar om att någon är orolig. Folk har en tendens att kommentera allt som skiljer sig från normen. Ex om någon avstår alkohol, någon är vegan, någon inte vill ha barn (listan kan göras lång…)
Absolut, tycker att det här är ett väldigt intressant och viktigt ämne. Hälsohetsen liksom 🙂 Tack för dina tankar!
Kul att du tar upp ämnet! Jag tränar sex dagar i veckan och varje pass är nånstans i snitt mellan 45 min till 1,5 timme ungefär. Oftast runt timmen kanske. Jag mår bra av det och tycker inte det på något sätt känns som en elitsatsning. Hihi. Det är väl väldigt individuellt som du säger det här med träningsmängd men det finns ju ändå rekommendationer om 30 min pulshöjande aktivitet 3 ggr per vecka om jag inte minns fel. Så att som träningsintresserad få till typ 6 timmar i veckan, där man inte gör bara pulshöjande saker utan även styrketräning känns väl helt normalt. En vilodag i veckan tycker jag dock är viktigt ?
Håller med, det där låter väldigt sunt hörrudu! 😀 Speciellt din inställning!
Jag tänker som flera andra har skrivit att det är mer det psykiska som avgör än faktiska mängden. När hela ens tid tas upp av tankar kring träning och planering av mat osv då kanske man bör se ett varningstecken… men det kan man ju egentligen göra om man bara tränar en gång per vecka också…
Men det är så få människor som faktiskt tränar för mycket… det är nog i så fall fler som har en ohälsosam relation till träning och hälsa rent psykiskt.
Verkligen! Så är det absolut