Blogg,  rollerderbybloggen

Sju saker som händer i andra sporter som vi slipper i Roller Derbyn

rollerderby

Allt detta skryt om att roller derby är världens bästa sport. Börjar ni bli trötta? Synd. Idag tänkte jag skryta mer. Massor mer. Tänkte jämföra roller derby med andra lagsporter som ofta sägs vara den bästa sporten (fotboll) och då visa varför roller derby är bättre. Here we go:

1. Det blir inga självmål.

I don’t know about you, men som gammal fotbollsspelare var det här det värsta jag visste. Råkade göra det ca en gång (som jag minns) och jag får fortfarande en riktigt ohärlig klump i magen när jag tänker på den matchen. Tror det var i femman eller något, lika med inte ens en viktig match.

Det var på vår hemmaplan. Vi vann matchen (för vi var överlägsna i vår serie), men det var en hörna och målvakten var kaxig så hon boxade ut bollen, men bollfanskapet studsade på min fot och gick in i mål. Jag springer alltså ut från målområdet men bollfanskapet studsar på min häl. IN. I. MÅL.

Min tränare sa att jag inte skulle må dåligt av det här efteråt, men på hens tonläge så lät det som att hen tyckte att jag skulle skämmas ordentligt. Det minns jag också väldigt tydligt. 

2. Det finns inga bengaler.

Folk säger att det är vackert. Folk säger att det är häftigt.

Jag tycker det ser mest töntigt ut och hemskt, plus att en andas rök och det mest fastnar inne i arenan (inte många svenska arenor som är anpassade efter bengaler liksom), och ja. Jag tycker det mest är supportrar till lag som måste hävda sig att de är bäst. De som inte kan sjunga eller heja ordenligt, utan de behöver använda annat för att visa sin storhet, vilket leder oss till…..

3. Vi behöver inte klappor.

Ibland när jag är på hockey kan jag erkänna att jag använder klappor. Ibland. Men det är när jag inte riktigt bryr mig om matchen utan hänger med och inte vill offra mina händer för Örebro eller något annat lag som spelar.

När man hejar på riktigt behövs inga klappor. Då spelar det ingen roll hur ont det gör i händerna eller hur hes man blir av att skrika, för det är allt för laget.

4. Ingen stormar planen.

Har ALDRIG hört om någon som stormar en rd-track, men ja, det var väl inte så länge sen en målvakt blev nedslagen av en supporter, eller hur? Den härliga fotbollsvärlden.

5. Ingen skriker ”dö.”

Om en spelare skulle skada sig på planen så skriker inte den andra klacken att spelaren ska dö.

Nej, vet ni vad som händer om en spelare skadar sig? Alla andra spelare sätter sig ner på golvet. Alla sju domare ställer sig runt spelaren för att förhindra att någon skulle se vad som händer. Minst två sjukvårdare akutspringer till den skadade och hjälper hen med vad som än hänt. Klacken ombeds att inte ta kort eller filma, och det jag vart med om oftast är att hela klacken börjar prata med varandra istället, bara för att låta den spelare som är skadad vara ifred. Ibland är det allvarligt, ibland inte lika allvarligt. Peppar peppar ta i trä, jag är inte vidskeplig, men önskar en säsong utan skador för våra spelare i de svenska divisionerna.

6. Vi slåss inte på planen.

Alla dessa små bråk i hockeyrinken. I have no words.

Kan inte uttala mig för alla bouts i hela världen, men har aldrig hört talas om att två spelare börjar boxa på varandra under ett bout. Eller ens tjabba. Säga något fult till varandra alls.  En spelare i laget kom tillbaka efter ett jam en gång och var väldigt nöjd med att haft en närkontakt med en annan spelare, en väldigt duktig spelare. Vår spelare hade den andra spelarens glitter på axeln.

Tiden in between jams brukar oftast innebära dans till musik, speciellt under tiden domarna har någon review eller bara vill ta en kaffepaus (självklart gör de något viktigt, men ibland känns det inte så….).

7. Våra fans slåss inte efter matchen.

Vi brukar ha en gemensam efterfest, både fans och spelare. Alla hänger, alla dricker öl (inte jag, gillar inte öl), och alla kan faktiskt vara i samma rum utan att känna att de måste döda varandra. Spännande det där med supporterkultur.

örebro roller derby

Observera hur spelare från de båda lagen här kan stå hullerombuller UTAN att bråka efter matchen. Helt amazing!

Observera också att den här listan är skriven med en viss ironi. Men med en gnutta sanning också. Men det är extremerna jag menar. Inte vi vanliga supportrar. Jag gillar att gå på fotboll och hockey med. Det är kul. Men roller derby är bättre. Dela gärna med dig om du kommer på fler punkter i kommentarerna! 

Läs mer: Vad är Roller Derby?

4 Comments

  • Luna

    vi ”stormar planen” efter matchen ju, när vi ska klappa händer med alla spelare från alla lagen!! och ta gruppbilder! <3 <3 <3

    • claratoll

      Sant! Fast själv tycker jag att ”storma planen” är negativt laddat, och det vi gör är inte speciellt negativt! 😉 Storma planen tänker jag också är under pågående spel, inte efteråt..

  • Elin Häggberg // Teknifik

    Bra lista!

    Tänker också på att roller derbyn är en väldigt barn/mamma-vänlig sport där ingen lyfter på ögonbrynen om en spelare ammar i pausen.

    Man tjafsar väldigt lite med domarn – skriker väldigt lite på domarn. Vi tar upp saker till diskussion och respekterar domarens beslut!

    Ingen låtsas vara skadad för att få fördelar.

    Även när man förlorar riktigt riktigt stort så får man high fives och kramar!!!

Vad tycker du?

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggers like this: