Först och främst (om än lite insnöad här) så saknar jag min cykel något enormt. Saknar att cykla överallt, vart jag än ska. Den här cykeln har vart min vän på många äventyr de fyra år jag haft den och förhoppningsvis minst lika många år till.
Sen saknar jag Max och alla goda burgare. Alltså. Tänk en crispy no chicken eller vad nu deras bönburgare heter (byts alltid namn), en lyxshake och lite pommes med peppardippen. Halleluja.
Kall lättmjölk.
Min soffa, med ett avsnitt av Nashville, ett glas kall mjölk och en macka med Nutella på. Herregud börjar nästan gråta nu.
Min fina favoritstad Örebro. Saknar att gå runt på gatorna, vandra i Oset, filma fina stories vid slottet eller Nikolaikyrkan, äta på Burgerlove på stortorget och ba va där. I mitt Örebro.
Oset alltså ♡
Saknar att hänga med alla mina vänner. Att träna på mitt favoritgym med folk jag tycker om. Att prata skit och kolla på en dålig film och äta dipp med chips. Att bara vara.
Dricka mitt morgonkaffe och skriva mitt morgonblogginlägg.
Bara vara hemma i min lägenhet och inte behöva ta mig någonstans på hela dagen, förutom till gymmet. Bara vara med mig själv.
Att åka på äventyr, antingen med mig själv bara, eller med någon fin vän, eller vafan, hela Örebro Roller Derby. Så många äventyr vi vart på. Sundsvallscamp bland annat. Eller i Malmö. Eller bara alla turer till Stockholm, Norrköping eller så. Eller ja, bara äventyr tvärsöver gatan, de är bra på att hitta på kul saker. Eller bara ses och fika. Rd-gänget är ett bra gäng helt enkelt.
Allt som jag inte har. Vilket är svårt. Varför är jag aldrig nöjd med det jag har. När jag är hemma vill jag bort och när jag är borta vill jag hem. Svårt att ba… nöja sig tydligen. Har ni också det problemet?