Och drömmer om varma dagar på Playitas.
Just idag verkar jag inte kunna somna.
Eller det har varit så hela veckan.
Jag brukar ju registrera min ångest och hela den här veckan har jag vart väldigt ångestfylld och haft svårt att somna.
Vad det beror på vill jag inte dela, men det påverkar mig väldigt mycket. Dagtid kan jag släppa det, kvällstid äter det upp mig. Men kan säga iaf att det handlar om att jag känner mig så fruktansvärt ensam just nu.
Egentligen inte, har så många att umgås med hela tiden, så många att prata med, flera som skriver just nu och ja, hade egentligen planer på att åka hem till en vän ikväll men sa tack men nej.
Så jag vet inte hur jag ska definiera min ensamhet. Men ensam känner jag mig. Ibland.
Kvällstid åtminstone. Denna veckan åtminstone.
Min ångest kommer och går och jag förstår den sällan.
På onsdag ska jag få prata med en läkare om min ångest.
Då ska jag komma ihåg den här veckan och andra gånger jag haft det såhär.
Så jag fortsätter drömma om varma playitasdagar och tänker på att jag inte är ensam om att vara ensam.
Att vi är många som är ensamma. Och att vi klarar det tillsammans.
En dag i taget.
Ensamma tillsammans.
Varma dagar på Playitas låter fantastiskt härligt! När är det du åker?
Och du är definitivt inte ensam om att vara ensam, även fast du inte är ensam. Hoppas att du får ett grepp om din ångest snart. Jag var på väg att skriva att jag vet hur det är, fast sen kom jag på mig själv. Även om jag själv har ångest så vet jag ju ändå inte hur din ångest är. Men jag hoppas att du får ett bättre grepp om den snart. Ja, eller att vi båda får det.
Ja, jag åker dock till Egypten! Men ligger på samma breddgrad så 😉 3 januari!
Ja, det går ju upp och ner. Tack och detsamma! <3