Hej på er!

Hoppas allt är bra med er! Här sitter jag med min tekopp och ska försöka förklara vad för drastisk ändring som skedde i fredags och vad det har för inverkan på er.

Skämt åsido, detta har jag ju planerat för länge, men det blev ändå lite chockerande att det blev på riktigt och sådär i fredags.

Jag blev antagen till en grundläggande militärutbildning (GMU) start 16 oktober i Göteborg.

Det innebär att jag kommer vara borta ganska länge och ha en hel del saker för mig….. Det är ju liksom… Försvarsmakten vi pratar om. Men vi tar det från början.

Jag vågade inte ta några bilder därinne (och vi fick inte ha våra telefoner med oss alls) men den här tog jag på vart jag sov. Var ensam tjej som övernattade så hade 6 sängar att välja mellan, sicken lyx, eller hur?

Det började med tester på torsdagen

Först ett intelligenstest på en dator som tog ungefär en timme. Det var himla tufft och det kändes bara som att jag chansade exakt hela tiden haha. Säg inte det till försvaret bara, de kanske tar tillbaka mina resultat… 

Sen var det ett samtal med en psykolog. Vi pratade om livet, om min framtid och min inställning till Försvarsmakten.

Precis som jag sagt tidigare är detta inget jag vill diskutera mer med någon av er, och skulle verkligen uppskatta om ni som inte känner mig faktiskt inte tar er friheten att tro att jag vill prata om det med er. Förra gången jag skrev om min antagningsprövning var det nämligen ett flertal personer jag inte känner som la sig i mitt mående och de gjorde inte det på ett trevligt sätt så nej tack till allas åsikter. 

Eftersom min antagningsprövning började kl 11 så… valde de att dra ut på hela grejen och ta resten av testerna dagen efter. De brukar nämligen göra så med de som reser långväga (definiera Örebro som långt bort) så jag fick stanna en natt där.

Men vi bjöds på både frukost, lunch och middag på en fin restaurang på plats så klagar verkligen inte. 😉

Vi var ett gäng som sov över, så efter att ha ätit middag åkte vi in till gamla stan i Stockholm för att vandra runt där lite. Några av personerna kom långt norrut och ville turista lite, så vi såg slottet (mitt val) och lite andra coola magiskt vackra saker där. Ett udda men trevligt gäng, precis som såna som jag tänker finns i försvaret. 

Efter psykologsnacket: Du kommer bli en bra soldat Clara

— hockeytrollet (@tollclara) March 16, 2017

Fredagen bjöd på massor med fysiska tester

Först väckning kl 6.15 (!!) för att vi skulle vara redo för fystester kl 8. Tur att jag vaknade lite innan väckningen för att det var ingen lugn och behaglig väckning det inte. Välkommen till Försvarsmakten Clara. 

Det var hörseltester, syntester, konditionstester, styrketester, läkarundersökning och lite annat. Tog sin lilla stund, men till slut fick jag gå till arbetsvägledaren som gav mig det fina beskedet att 1. jag kommer bli en bra soldat enligt mina resultat och 2. jag kan välja på ett ungefär vad jag vill inom försvaret, speciellt inom ledarskap och träning, vilket jag sa var mina stora favoriter dårå.

Så klockan 11.07 fick jag sätta mig på tunnelbanan, åka till t-centralen, käka mat, åka tåg hem, hämta ut bilnyckeln för att jag hyrde bil och sen gasa hem till hockeymatchen. Tyvärr förlorade Växjö Lakers mot Malmö, men de vann ikväll, så det är skönt ändå. 1-1 i matcher, bäst av 7. 

Fick förresten lite träningstips av en Officer som var på plats vilket var lite kul! Han tycker jag ska börja springa mer (än en gång i veckan) och att jag ska ut och marschera en gång i veckan numera. Så fler skogsäventyr coming up. Mindre styrketräning kommer det faktiskt få bli, prio blir faktiskt löpningen. 

Den tröttaste trött-Claran ni någonsin har skådat. Tips: Gör aldrig antagningsprövning förkyld. Hade varken feber eller ont i halsen, men snornäsan……. Inget att rekommendera. 

Lättnaden som kom

När jag gick till tunnelbanan så var det en sån otrolig sten som släppte från bröstet, en sån otrolig lättnad som sköljde över mig och ja, jag gjorde ett par glädjeskutt på promenixen. Blev inte ens sur över att jag missade tunnelbanan med två sekunder och behövde vänta hela 7 minuter.

Jag har en plan igen. 

Jag är en sån där person som gillar projekt. Gärna långa projekt. Kanske inte för långa, men ett par år. Något som jag ska ta mig igenom, något som ska genomföras. Något jag ska lära mig eller något jag ska jobba för.

Och när de där projekten tar slut… då blir jag rastlös. Då känner jag mig nedstämd och sådär, ja, omotiverad. Det kanske är därför jag inte klarat speciellt många skolarbeten senaste månaderna, kanske är därför företaget känns som en sten som sänker mig istället för en ballong eller ja, ni fattar.

Men känslan nu? Jag vet inte vad ni tänker, men jag är motiverad att ta mig till skolan imorgon och sitta och plugga på seminariet vi har på tisdag, och lite för c-uppsatsen och eventuellt börja på kompletteringarna jag har. Jag har lust att dra igång bootcamp-veckor för företaget och köra fullt ut med det. Jag har motivationen att göra saker, jag har den där YES-känslan i kroppen och jag vill framåt.

Jag har lust att börja träna igen (efter uppehåll på två veckor pga omotivation och sjukdom och resor) och jag har en otrolig längtan efter att träffa alla mina vänner som jag bara ….. struntat (?) i ett tag för att jag vart lite nere.

Kan inte säga att jag varit deprimerad, för det har jag inte, men omotiverad. Allt har varit trögt. Men nu, nu tog det en vändning här i livet. Nu är glädjen tillbaka.

Imorgon tänkte jag förklara vad jag tänkt ut med mitt företag, men som ni kanske förstått är jag verkligen motiverad att steppa upp gamet och köra på mer! 

Antagningsprövningen innebär

Det som görs är att testa fysiska och psykiska nivåer hos varje enskild individ för att se vart den passar in i Försvarsmakten och vilken militärutbildning personen ska gå för den befattningen som passar den personen.

Jag vet inte om jag kommer dela med mig av exakt vart jag kommer göra GMU och vilken inriktning och vad jag blir och sådär. Kanske längre fram, kanske inte alls.

Kram på er! <3