Ibland är jag hopplös. Ibland kan jag bara inte bestämma mig för att jobba med ett mål i taget, utan, som ni hör här, så funderar jag redan på när nästa mål ska komma och vad det ska bli. Clara Toll i ett nötskal.
Däremot kanske det är bra att bestiga berg i sin militärträning? Det kanske sätter prov på psyket, kanske behöver jag jobba med den biten också liksom. GMU kommer säkert ha tuffare utmaning än att bestiga Kebnekaise, men att ha gjort det kanske kan ge fördelar när jag väl är där.
Är ni också såna där som inte kan göra klart en grej utan att vilja börja med nästa och nästa och nästa? Suck, pust och stön! 😉 Fast, om jag får säga det själv, så är det vad som är min charm!
Förresten! Igår på GIH 50 år föreläste jag om Fotboll för alla tjejer, och livesände samtidigt. Så har du inte sett det klippet än är det hög tid att se det nu. Dock simmar jag ut ur bild och klippet är vridet, men ljudet ska vara bra sägs det.
Oh ja, jag är likadan. Är ganska så spontan också, så jag funderar inte så länge heller när jag får idéer för nåt. Det ska helst ske på en gång 🙂
Haha men verkligen! Hopplöst! 😉 Tur att en åtminstone inte sätter igång med alla idéer!