Så. Idag tog jag sommarledigt. Ibland kan en behöva en paus från livet. Åka hem till föräldrarna, sitta med datorn i skuggan i hammocken och bara njuta av det underbara livet på landet. Har även tagit mitt riktiga första dopp för det här året, gjorde det för några helger sen, men då badade vi badtunna innan och bastade efter, så vet inte om det riktigt räknas.
I alla fall, jag har semester i några dagar nu. Struntar i tentan jag har imorgon (hehe), den finns det tid för i augusti. På lördag börjar allvaret, då börjar mitt sommarjobb. Egentligen börjar det om några veckor, men har redan blivit bokad på en hel del pass… Jag ska jobba runt 75% på hemtjänsten i Örebro, rulla runt med resten i larmgruppen och hjälpa gamla tanter och farbröder när de inte riktigt mår på topp. Resten av tiden kommer jag jobba med företaget! Jag ska faktiskt börja samarbeta med ett annat träningsföretag i Örebro, men det får ni veta mer om längre fram. Det ska bli RIKTIGT kul!
Förutom det samarbetet vill jag börja arbeta med träning mot företag i Örebro. Jag vill en hel del på den fronten, men ska börja kontakta företagen redan imorgon och se om det finns ett intresse. Skam den som ger sig. Jag vet vad jag vill och i slutändan brukar jag alltid få till det, på ett sätt eller ett annat. Mitt kämpigaste är bara att våga ringa samtalet. Har ni också problem med att ringa viktiga samtal? Att slå numret? Jag tycker faktiskt det är jobbigt att ringa bara till en nära vän, alltså de första sekundrarna. Sen släpper spänningen och jag fokuserar på samtalet, vare sig det är ett säljande samtal eller till vännen. Kanske är lite konstigt, men det är faktiskt något jag kämpar med inför varje gång jag ska ringa någon. 1177 är de enda jag inte har problem att ringa, för de är de enda som inte störs av att jag ringer, det är liksom deras arbetsuppgift att svara i telefon…
Jag och systern min tog en cykeltur för en liten stund sen, så härligt. Att cykla i kvällssolen här på landet, med knappt några bilar som stör, utan bara att få rulla nerför de härliga småländska backarna. Obs: inte lika kul att cykla uppför, men vem gillar inte en utmaning. Hade tyvärr inte med min egna cykel (tänkte inte på det imorse), så fick låna mammas. Alltså. Kroppens position på hennes cykel jämfört med min landsvägscykel. Hujedamig. Kommer säkert ha blåmärken på rumpan imorgon efter att ha suttit och cyklat helskumt.
Nu har jag blivit hungrig av allt skrivande, så ska se vad som finns i skåpen här hos päronen. Känns gött att vara hemma och bara njuta av sommaren som äntligen är här. Tänk att halva 2016 har gått. Så nöjd med halvåret. Ett halvår kvar. Tror ni det kan bli bättre?
Åh vad härligt! Cykling när den är som bäst!
För övrigt känner jag igen den där våndan inför att ringa. Förutom just 1177. 🙂
Men verkligen! Jag gillar det!
Haha, men tack för stöd! Förstår inte varför det är läskigt att ringa, det är ju ingen president i USA en ringer liksom? :/ 😉