Först måste jag älska mig själv. Och sen kan jag älska dig.
Först måste jag orka med allt. Orka med att gå upp om dagarna, orka med att göra saker, orka med mig själv.
Och sen hoppas jag att jag kan ha en chans igen.
För hur jobbigt det än är, hur mycket jag än tycker om dig nu, så går det inte. Det går inte att få det att funka just nu.
Det är en för djup spiral av negativa tankar jag måste ta mig ur för att det ens ska gå. För att vi ska ens kunna vara ett vi.
Och jag läker, det gör jag, det blir bättre för varenda dag, jag lovar.
Men det är går inte nu, det är inte rättvist nu. Först behöver jag må bättre, och våga lita på det igen. Och sen våga lita på dig.
