När man tror att allt är klart och att kroppen liksom inte kan hitta på fler skador så….
Ja, det är något med mitt knä.
Och det är inte så allvarligt att jag behöver ha kryckor hela tiden, men vi hittade pappas kryckor här hemma så kommer hoppa runt på de här när det gör som allra mest ont.
Jaja, jag borde väl förstått.
Sen när detta är över kommer väl nästa grej. Vem skulle tro att jag får bara ta och må bra i kroppen.
Vad det är helt vet vi inte, men jag ska till sjukgymnast på undersökning om ett par veckor (förhoppningsvis kan jag tjata till mig en tid lite snabbare.
Det är ju bara segt att man tror att man ska få må bra på riktigt någon gång.