Och en kropp i strejk.
En hjärna som vill jobba, och en kropp som inte orkar.
När jag tittar tillbaka på målen för 2020 så ser jag ett år med många förväntningar. Många saker jag ville skulle hända. Mycket jag ville ha.
Det var så mycket jag ville ha annorlunda det här året. Det var så mycket jag ville göra. Så mycket som var på gång.
Och så ba poff och så har jag vart sjuk typ hela tiden.
Okej, kanske inte, men har varit dålig en hel del.
Större delen av året.
Och allt jag vill är att jobba och röra på mig.
Hitta på saker.
Inte behöva ligga hemma och glo på serie efter serie för att det är det enda jag orkar med. Somna ifrån serier för att jag är för trött och sliten.
Jag vill också vara på rymmen.
Okej, korna på bilden är i sin hage, men de är ute. Och ute vill jag också vara.
Vill inte vara instängd i min lägenhet mer.
Inte för att jag inte gillar min lägis, men för att jag vill komma ut mer. Röra på mig mer.
Inte bara vara hemma. Ni vet.
Göra saker med livet. Inte ruttna bort hemma.
Förlåt för lite deppighet här, men det är så tråkigt att inte orka med saker längre.
Man blir så nere när det är såhär. Jämt.
Längtar tillbaka till mitt vanliga jag.