Ojojoj, vilken vecka. Hinner inte riktigt med mig själv längre. Jobbar så himla mycket numera så känner mig bara slut hela tiden. Eller ja, idag beror nog den känslan på att jag sprang 15 kilometer.
Veckans stoltaste: att jag inte gav upp utan fick 15km på löpbandet idag. Mest löpning, lite gång, men mest löpning. Och ändå en hyfsad tid på 1 timme och 46 minuter. Vill komma ner på en lägre tid, men det får vi väl se om det händer någon gång, eller om jag bara får acceptera att vara en långsam lunkare. Mål är ändå milen under en timme till när jag springer maratonet.
Veckans jobbigaste: att jag behöver lägga så mycket energi på saker jag inte riktigt vill just nu. Som jobbet liksom. Vill inte behöva jobba med saker jag inte brinner för haha. Låter väl bortskämt här men vill ju jobba heltid med mitt företag ju.
Veckans mående: alltså, har ändå varit väldigt stabilt glad hela veckan. Förutom att jag känt mig så trött så har det ändå vart med ett leende. Det är riktigt skönt ändå.
Veckans mysigaste: att julkänslan börjar infinna sig här hemma.
Veckans viktigaste: att få vinna över Örebro i torsdags. Riktigt go vinst. Vi borde vunnit igår med men det får man väl bara släppa taget om.
Veckans längtan: efter julen och ledigheten. Jag ser ett slut på jobbandet, även om det känns långt bort.
Veckans roligaste: att få föreläsa för världens bästa nätverk, Almis influencers här i Örebro! Så himla kul!
Veckans bästa: att jag har så många fina vänner runtom mig som jag alltid kan prata med och som bara finns där. Vi finns där för varandra liksom. Det är nog inte bara veckans bästa utan livets bästa.