Ibland svindlar det.
Ibland blir jag fascinerad av min egen kropp.
Att jag orkade dra 113 kg x 2, 2 gånger om. Bara sådär.
Att det var tungt fast ändå inte så tungt.
Att min kropp ba ”jaja” och sen förberedde sig för nästa lyft.
Stört.
Jag gillar att gå på träningsprogrammering. På schema som passar mig. Ett upplägg som funkar bra för mig.
Dock längtar jag ju efter att köra fler pass i veckan, men det kommer jag inte kunna göra förrens hemma i Sverige igen tyvärr.
Jaja.
Fortsätter väl bara på fascineringsturen och ser vart jag hamnar. Kanske lyfter jag över 125kg nästa vecka, som det lär bli enligt min programmering.
Kanske lyfter jag iaf över 120 kg som jag liksom ändå inte gjort på kanske 4 år så vore magiskt om det hände!
Ser så mycket fram emot maxningen. Det här ska bli så kul!!!!
Så kanske jag kommer närmare mitt stora mål med 150kg.
Det ni.
Det vore något.