Vet ni vad? Jag börjar bli stark igen. Alltså stark i kroppen. Kroppen har återhämtat sig efter att ha varit sjuk länge och ha blivit dumpad. I och med dumpningen gick jag ner jättemycket i vikt, vilket var så jävla läskigt, vill inte ens berätta vad jag vägde några dagar efter allt hänt, men idag vägde jag min normalvikt och nu tänker jag sluta titta på vågen igen, nu är det normalt här.
Veckans PB: tangerade mitt bänk-pb på vad jag orkar på 2 reps, alltså 45 kilo idag! Riktigt nöjd med det.
Veckans mysigaste: Att åka hem till mamma och pappa.
Veckans känsla: ena stunden känns det som om jag kommer glömma H på nolltid, andra stunden känns det som om han kommer sitta fast i bakhuvudet på mig förevigt och aldrig riktigt släppa taget. Gah, vill bara att detta ska ta slut, men tog mig 2 år att komma över förra killen så har inga höga förhoppningar.
Veckans häng:Var innan och kollade på Örebro Roller Derbys match. Det är alltid najs, även om de förlorade.
Veckans bästa: Igår var jag på hockey med pappa. Skitsamma om Lakers förlorade men 1. fick umgås med pappa och 2. fick gå på Lakers hemma för en gångs skull.
Sen har det hänt en sak som jag inte kommer våga berätta för er förrens typ i april, men den här grejen är min största ljuspunkt i mitt liv just nu och gör att all jävla skitångest går bort. Det är helt magiskt och det är fantastiskt, och ja, fan alltså. Vilken tur man har ändå.
Förhoppningsvis kommer det vara fler ljuspunkter på veckans bästa nästa vecka. Until then, tack för att ni står ut med mig. Vill vara glad och må bra jämnt men går inte alltid.