It’s been a year and one damn year too long.

Alltså, har saknat det här stället så mycket. Det är som mitt andra hem. Det är som stället jag lever för.

Vet inte ens hur många gånger jag varit där längre, det är inte ens värt att räkna längre. Ser ni, på bild nummer tre, hur lycklig jag ser ut? Här är jag nog 17 år, tror jag, och så himla glad över världens roligaste grupp. Har uppenbarligen alldeles för många armband så jag måste stödja armen på knät, och vad ni inte ser är att jag har världens mest missfärgade hår där. Helt gult. Ojojoj.

Här är en vlog från tidigare år, så kul att se tillbaka på! Här kan du läsa min stora guide om Taizé, så du fattar vad det är jag älskar så mycket om stället.

Det känns som en evighet, även om det bara var ett år sen. Samtidigt känns det som igår.

Det är väl sådär med ställen man älskar. Att man alltid får känna sig välkommen och hemma. Att man hör hemma där liksom. Att jag kan få vara mig själv och inte behöver göra något annat än precis det jag känner för just då. Som jag längtar.

I veckan ska det också vara runt 35 grader varje dag, så vi hoppas mest på att det ska regna och att vi ska överleva. Köpte mig en ny vattenflaska för någon dag sen, och tänker att den kommer bli fylld ett antal gånger per dag. Åh, har ju överlevt den här sommaren i Sverige så överlever nog en vecka i Frankrike också liksom.