Hej. Här sitter jag och lyssnar på Björnstad och tar kort på blommor och längtar efter mitt hem. Hemmet i Örebro alltså. Eller egentligen längtar jag mest idag efter hösten. Att sätta igång alla saker jag vill göra.
Jag har nästan satt planen för allt det jag ska göra, men har en liten del kvar, några saker som ska fixas iordning. I veckan som kommer ska jag berätta vad jag tänkt, så att både ni och jag har koll på läget.
Just nu sitter jag och lyssnar på Björnstad här i Taizé. En bok om en hockeystad någonstans långt ut i skogen och jag blir lite rädd för sporten. Rädd för den hemska bilden av män som är bakom den framgång man så ofta ser.
Jag har svårt att tro att det är sådär på riktigt. Att det inte skett en förändringsprocess och att man inte är så gubbig i sporten.
Men samtidigt vet jag inte.
Är så långt bort det här med feminism inom idrott i vissa sporter. Att inkludera. Inte hålla på med bögskämt och exkludera alla som inte är från vita fina familjer.
I höst ska jag läsa en hockeykurs på distans på Linnéuniversitetet. Då kommer jag sätta in mig mer i den här frågan.
För hockeyn i Sverige har lång väg att gå om det ens är en tredjedel av vad som sägs i den boken.
