Dag 12 – Försvara Sverige och alla dess rättigheter

Idag har vi haft vår sista dag innan permission. Vi körde bland annat ett löparpass där jag insåg hur galet dålig kondition jag hade, men däremot orkade jag hela och kunde hänga med. Så är nöjd, även om det kändes skit. 

Mitt i löparpasset fick vi en väldigt kort föreläsning (eller mer tal kanske) om varför det är viktigt att försvara Sverige. I Sverige har vi otroligt mycket rättigheter, och med rättigheter kommer även skyldigheter, som kan vara att utbilda sig i Försvarsmakten om hur en ska agera om det blir krig. 

Och det där har jag haft i bakhuvudet under hela dagen, grejen med Svenskars rättigheter och skyldigheter. I Sverige pratar vi så mycket om våra rättigheter, vi har rätt till ditten och datten, men inte ofta hör vi något om våra skyldigheter. 

Men sen…. om det blir krig, eller någon annan totalkatastrof, hur skulle ni agera och vad skulle ni göra då? Vad skulle ni ta vägen? Vart tar ni skydd? Vad gör ni när maten tar slut? När all elektricitet försvinner? När din gamla matbutik bombas? 

Muntra fredagstankar hittar ni någon annanstans 😉 men det är lite det här jag vill ta reda på i och med min GMU. Förberedd för det absolut värsta. Veta hur jag överlever själv i skogen, veta hur jag fungerar i grupp och leva så tajt och intensivt som vi gör. Veta hur jag ska göra om det blir krig. Veta om saker som händer, veta när jag ska göra vad. 

Jag har aldrig gillat att vara vid sidan om när någon annan ska bestämma, som de flesta nog märkt angående mig. 😉 jag vill gärna veta vad jag ska göra i vilken situation och vad som händer runt mig. Jag vill vara medveten och delaktig i beslut som rör mig och andra i min närhet. Och vi vet ju aldrig helt 100 att det inte kommer bli krig imorgon eller om 30 år, så därför vill jag förbereda mig så mycket som möjligt så jag åtminstone har en grund. 

Jag tycker det är rätt obehagligt att folk över mig ska fatta beslut om mig som jag inte får tycka till om alls. Jag tycker det är rätt obehagligt att folk ska tycka till om mitt liv är värt mer eller mindre i jämförelse med någon annans. Jag vill gärna veta vad som händer. 

Vet inte vad ni tänker men oftast har jag märkt att katastrofsaker jag förbereder mig på inte inträffar. Det kan vara en skitjobbig del på ett prov i skolan, det kan vara en jobbig person jag kanske behöver hantera, och det är förhoppningsvis kriget jag förbereder mig för. 

Men, det har gått två veckor av min GMU, vet inte alls vad jag tänker om 9 månader. Nu känns det dock som jag är på rätt plats. Vi har det alla ungefär lika pissjobbigt, fast på olika punkter. I slutändan är ingen bättre än den andra. 

Nu sitter jag på tåget hem till H och ska bara laaaaaaata mig. Hujedamig det blir gött. Ha en trevlig helg!