Jag tror inte jag pratat så mycket om mina funderingar på Försvarsmakten här på bloggen, men ja, jag har tänkt mycket fram och tillbaka på om jag ska göra GMU (nu är det nog mer när) och om jag ska fortsätta efteråt till att utbilda mig till officer. Det är dock lite läskigt det där, men jag tror det kommer hända ändå.
Ramlade in på deras youtubekanal, och såg videon ovan. Det där är ju SÅ häftigt och så roligt, samtidigt så svårt och så lärorikt. Dock reagerade jag på bristen på jämlikhet. Vart är alla kvinnor? Det var män, män och män. Ytterst tråkigt.
Jag kan ju inte så mycket om det där än, det kanske är så att inte kvinnor får vara med i amfibieregementet, men det vore ju ännu konstigare. Hoppas på att det är mer kvinnor när jag gör GMU sen. Åtminstone blir det ju en till tjej.
Är det någon av er därute som gjort GMU eller liknande? Hur var det? Vad var jobbigt? Vad var det bästa?
Det jag tror jag kommer tycka är jobbigast är nog den psykiska utmaningen. Att aldrig riktigt få vara ensam, att aldrig själv kunna välja vad som ska hända den dagen eller ja, ni vet. Jag är nog en väldigt social person, älskar att omge mig av människor, men jag vill kunna välja när det är och jag vill ha mina stunder för mig själv. Men antar att det är en del av utbildningen. Att kunna anpassa mig efter andra. Att kunna leva med en grupp människor. Att genomföra saker tillsammans.
Jag tror det kommer bli himla kul. Det kommer antagligen hända nästa höst. Då har jag ju pluggat klart (usch och fy på den tanken), så då ska jag ju ha något nytt och kul att göra. Kanske skulle jag göra GMU på vintern…? Frysa röven av mig i snön, det måste vara en kul upplevelse… 😉
[…] ett år sen skrev jag förresten ett inlägg om att jag saknade alla tjejer i FM i deras sociala medier. Såg bara män män män män män […]