Det här med att få ont av att marschera

Jag har ju varit ute på en del vandringar nu och en sak återkommer varje gång efteråt: jag får ont i mina fötter och knän. Det är leder och ligament som gör ont, det är ibland även muskler, men oftast ligamenten sitter i någon känslig led. Knäna och fötterna. Mina stackars kämpar.

Är väldigt glad att jag började gå i tid så att jag lärde mig det här om min kropp hehe! Är ju ingen van vandrare, utan försöker lära mig själv hur jag fungerar nu i god tid innan jag börjar min GU… tänk om jag hade börjat gå en månad (!!) innan GUn och insett att min kropp inte gillar det här och halvt gått sönder under min nio-månaders-utbildning?

Sen är det väl inte så smart att vara ute och springa som jag har gjort senaste gångerna efter min marschträning (dagen efter visserligen). Kanske borde jag vilat i måndags istället för att försökt mig på milen.

Det är sånt här en kan lära sig i efterhand. Sånt där som jag vill testa mig fram och se min kropps begränsningar. Som att jag inte är van löpare och testar mig själv i det där. Utmanar mig själv och så. Jag är ju en person som helst tränar två-tre timmar på gymmet och sen kanske mest sitter på röven eller är ute och cyklar. Att gå och att springa är två belastningar min kropp inte är speciellt van vid och det behöver jag bli vanare vid. Ganska mycket vanare.

Så: Jag behöver vänja kroppen vid att gå mycket. Jag behöver vänja kroppen vid att det kommer komma jobbiga belastningar flera dagar i rad. Jag behöver vänja kroppen vid att använda leder och att saker kommer göra ont. Jag behöver få min kropp att inse att livet är smärtsamt (haha 😉 ) och att det är kul att springa.

Och nej, det är inte skor som är fel. Det är inte någon snebelastning. Det är bara min ovana i kroppen. Jag är ju en gym-tjej och en cykel-tjej. Kan tänka mig att springa 20 meter, eller att spela fotboll, men sen är det inte mycket annat som är roligt när det gäller att springa.

Jag måste bara vänja kroppen vid den här nya sortens belastning.

Och jag är så glad över att jag inte ska börja min GU om några veckor som först var planen, alltså att jag skulle börja en annan GU i juli. Men tänkte ”måste hinna fira mammas födelsedag och åka till Frankrike, och ta min examen på riktigt” så… oktober it is. 

Vad tänker ni kring det här?

Vad tycker du?