Efter varje träningspass

musikhjälpenNu har jag öppnat upp en bössa via musikhjälpen! Den hittar ni här och om ni vill gå med i evenemanget så hittar ni det här. Skänk en slant och bjud in andra att göra samma sak!

Utmaningen är att skänka en slant efter dina träningspass fram till #MH15 är slut. Du väljer hur mycket du ska skänka, det viktigaste att du hjälper till och tar ansvar för världen.

Så här skriver musikhjälpen på deras sida:

Miljontals människor är just nu på flykt runt om i världen. Och det är inte bara krig och väpnade konflikter som är orsaken. De senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingats fly på grund av klimatrelaterade katastrofer. Det är alltså i snitt ca 2000 människor som varje timme måste lämna sina hem.

Med att du tränar och skänker en slant bidrar du till en säkrare framtid för både dig själv och andra. Just do it. 

Är du mentalt förberedd för livet?

Brukar du förbereda dig mentalt för någon uppgift du har? Brukar du skapa olika B- och C-planer om din A-plan inte fungerar?

Under åtta veckor har vi nu läst om just det, mental förberedelse. Vi har själva arbetat med mentala planer, gjort handlingsplaner för saker som händer och om olyckan är framme och det inte blir som man har tänkt. Självklart har vi haft fokus på idrottande och en specifik prestation som vi ska genomföra (eller hittade på).

Det här var en ganska enkel process, men det tog ungefär åtta veckor för oss att förstå viktiga saker, och att vi skulle få tid och chans att reflektera över vad som händer med oss själva. Jag tror många i klassen (inklusive jag) har fått en annan syn på förberedelser innan prestationer och hur bra det faktiskt kan vara att tänka igenom sina uppgifter.

Bland annat har vi jobbat med målsättning, och innebörden av olika mål, som processmål eller resultatmål. Har man ett resultatmål fokuserar man ofta på en viss vikt eller en viss tid, eller för den delen en viss summa pengar för ett slutfört arbete eller att få det där nya jobbet. Processmål innebär att man jobbar med att förbättra sina färdigheter under en viss period, så att man når målet, men fokuset ligger på processen istället.

Säg att ditt mål är att få det där speciella jobbet. För det behöver du skriva ett grymt CV och ett minst lika bra personligt brev, samt att du totalt levererar på intervjun och sen är resultatmålet i hamn.

Istället, om du jobbar med processmålet, kommer du fortfarande se jobbet som målet, men du fokuserar på processen dit. Först kanske du ringer chefen för att ta reda på vad de söker för person, och så tar du reda på vad för färdigheter som krävs för uppgiften. Sedan strukturerar du upp de färdigheterna, för de krävs för målet, och ser vart du är idag och vart du behöver vara för att nå målet. Likaså tar du reda på vad som krävs av dig för att skriva ett bra CV och ett personligt brev. Du strukturerar upp dina färdigheter för skrivande, och färdigheterna för en intervju, vart du är idag och vart du behöver vara för att nå målet. Sedan är det också bra att ha med vart drömfärdigheten ligger, där du är om du arbetar med färdigheten konstant i kanske fem år.

Det blir som en utbildande process, där du arbetar med dina färdigheter och planerar för hur du ska förbättra dem, tills du når målet och sitter på intervjun och chefen säger ”Ja, men självklart Clara, vi vill anställa dig för vi tror på dig, vad säger du?”

Eller så har du arbetat med att förbättra dina löpkunskaper och gjort en mental förberedelseplan för när du ska springa ett maraton och har delat upp löpningen i olika faser, som när marken lutar uppför, nedför eller det är bara en lång, lång, lång raksträcka. Hur ska du tänka då? Hur ska du motivera dig och hur ska du använda dina färdigheter för att loppet ska bli så bra som möjligt.

Det här är en grundförklaring av vad vi har arbetat med under de här åtta veckorna bland mycket annat. Om du vill veta mer om det här kan jag ge dig så mycket mer information och vi kan tillsammans arbeta igenom de här åtta veckorna. Det kommer krävas mod och engagemang från din sida, men efter de här veckorna kommer du lättare kunna arbeta med dina framtida mål. Min mailadress finns här till vänster, ge dig själv en chans.

Ett steg på starktrappan

Idag är jag stark. Idag har jag överträffat min mentala styrka. Idag pushade och peppade jag mig själv till något jag egentligen inte vågar, men borde vågat för länge sedan, eftersom det var ganska lätt.

I somras böjde jag 50 kilo och var nöjd med det. Alltså toppböjen var 50kg för mig. Vilket är starkt, absolut. Men inte om man böjde det ett år tidigare också. Utan att öka.

Så därför tog jag mig själv i nackskinnet idag, tänkte ”skärp dig” och gjorde en fyra först och sen en femma. På 50 kilo. Och det var lätt. Nästa vecka ska det göras böjar på 55, sen 60, och snart böjer jag hundra.

Det handlar om  inställning, att våga och att bara göra det. Att peppa sig själv till framgång.

Att värdera sig själv

Clara

Hej på er! Här går jag hem från Konsum i Brickebacken, efter att ha köpt senap…. Jag har en julskinka i ugnen men hade ingen senap hemma, så fick vandra dit och köpa mig en! Är så taggad på att äta julskinka, bästa med hela julbordet!

Tidigare idag pratade jag med en god vän om självvärdering och att alltid värdera allt som händer runt omkring en. Den här personen är väldigt bra att alltid ifrågasätta sig själv och (som jag tycker) överanalysera allt som händer. Jag själv brukar bara acceptera allt som händer mig och ifrågasätter nästan aldrig. Vilket heller inte är bra, men lovar, man blir lyckligare av det.

Händer det något som är jobbigt, som inte tycker samma som du, som jag inte håller med SD i deras partifrågor, så är det bra att inte värdera det personligt, utan att acceptera deras åsikter, och att de inte ska påverka mig och mina åsikter. Eller när du kommer hem från en lång dag på jobbet och din sambo har lagat en halvgod middag istället för det du hade förväntat dig. Samma sak som om du får en tanke i ditt huvud, att du själv tycker att du ser sämre ut i en vinkel än en annan, behöver du inte heller värdera det… Varför? Det är högst troligtvis bara du som tänker den tanken. Ingen annan bryr sig om dina vinklar, förutom du, eftersom det är högst troligt att det bara är du som ser dina brister.

Den här fortsatta dagen vill jag utmana er i att acceptera händelser som sker, utan att värdera dem personligt. Att acceptera att du ser ut som du gör och att du inte behöver värdera dig själv negativt, eftersom du inte kommer må bättre av det. Du kommer möta människor som tycker annorlunda, som säger saker som du kan relatera till andra händelser utan deras intention och du kommer möta människor som ser fräschare ut än dig just den dagen, men varför ska du värdera det? Måste du klanka ner på dig själv bara för något ideal?

Tänk istället vilken fantastisk kropp du har, som orkar bära runt på dig, som får dig att ta dig från jobb, till hem, till mataffären, gymmet, träningen, vännen, sängen, soffan, osv. Att du kan tänka klart och lösa mattekluringar, hjälpa andra människor med olika saker eller skriva ett riktigt bra mail. Att du kan läsa en bra bok, föreställa dig allt som händer inom dig. Att du faktiskt är riktigt smart och din hjärna är bara i början på den kapacitet du besitter på, du kan utvecklas så mycket.

Jag har en vän som en gång satt och jobbade med en kollega. De är båda säljare och han hade blivit uppringd av ett annat företag, varpå han säger att han inte var intresserad av deras produkt, men de kan få testa hans om de var intresserade. Tyvärr fick de inte dela ut sina privata telefonnummer, så han fick ingen kontakt att åter ringa upp, men varför skulle han värdera det? Kollegan sade efter en stund att det var riktigt synd att han inte hade fått kontakten, men min vän förstod först inte vilken kontakt hon menade, eftersom han redan hade släppt det. Varför värdera och reflektera över något du ändå inte kan göra något åt?

Tänk vilken fantastisk människa du är. Acceptera det nu och tänk inte mer på det. Där har du utmaningen.