• Blogg,  tränarprogrammet

    Första dagen på sista terminen

    Så var den heliga dagen kommen.

    Vet ni? Efter min första termin på tränarprogrammet trodde jag aldrig den här dagen skulle komma. Två år var så långt bort, men nu är det sant. På riktigt.

    Nu har vi börjat med min sista termin på Örebro Universitet. Helt galet.

    Vi kommer läsa massor med metod parallellt med att skriva c-uppsats, och imorgon ska jag prata med en om mitt ämne. Få ett riktigt JA på att min idé är bra. Tänka ut lite hur vi ska göra. Läsa mer artiklar om menstruation.

    Det är helt galet. Tänk vad jag växt. Blivit vuxen. 😉

    Usch nej, det vill jag ändå inte bli. Målet är ju ändå att komma in på Officerhögskolan om något år (eventuellt) och då har jag tre år studier till. Det ni. Det vore gött.

    Det är bara ett halvår kvar av studentlivet.

    DET är sjukt. Vad gör man sen? Jobbar? Hur umgås man? Vad pratar folk om som inte pluggar?

    Ni som vet ni får gärna meddela mig på samtalsämnen så jag kan prata med mina kära vänner, och så att jag vet hur man överlever det riktiga vuxenlivet.

    I två och ett halvt år har jag bott i Örebro. Ett halvår kvar på min utbildning. Jag kommer väl stanna i Örebro tror jag, men det är ändå lite galet. Jag kan dra precis vart jag vill….

  • Blogg,  tränarprogrammet

    Ett steg i taget mot ditt mål

    Allt går inte supersnabbt.

    Träning tar faktiskt tid. 

    Och allra främst: resultat är inget som ska stressas fram. 

    Det ska ta tid att träna. Och att bli bra.

    Det finns en hel del träningsprinciper.

    Och en princip jag tänkte prata om nu. Principen om progression heter den och den fungerar på ett ungefär så att om du tränar så kommer du bli bättre.

    Tänk dig att du börjar träna och första gången orkar en armhävning…. Så kör du en armhävning kanske fem gånger den gången.

    Nästa gång kör du en till armhävning. Eller vänta, du orkade två?? Och sen gången efter orkade du tre? Och sen efter några gånger orkade du två (!!) på fötterna!

    Progressionsprincipen handlar helt enkelt om att du utvecklas och orkar mera. Om du börjar springa kommer du springa på en viss hastighet och efter ett par veckor springer du samma distans du sprang första gången men lite snabbare.

    Det här är saker som tar tid. Ibland kommer man upp på platåer och behöver uppdatera sitt upplägg för att fortsätta utvecklas. Ibland känner man av progressionen under varje pass.

    För att utvecklas behöver du öka motståndet, du måste ha en progression i din träning. Det är grymt att orka 10 reps med 4 set på 5 kilo i bicepscurls, men om du aldrig utsätter dina muskler för någon annan belastning än just det, då kommer du inte förbättras.

    Vad skulle hända om du testade att göra 3 reps x 3 set på 8 kilo, och variera det? Och höja vikten igen efter någon vecka? Och sen testa en annan kombination? Supersets?

    Det finns en hel del du skulle kunna göra för att få till en utveckling i din träning, det är bara att testa, leka lite och helt plötsligt är 10 reps på 5 kilo din uppvärmningsvikt. Progressionsprincipen.

  • Blogg,  tränarprogrammet

    Examination i styrketester, löptester och hopptester

    tränarprogrammet.jpg

    Fystester är kul, åtminstone om en gillar att vara död i flera dagar efteråt.

    Hej på er! Nu är det dags för ett sånt där ”vad gör ni egentligen på tränarprogrammet?”-inlägg.  Den här terminen jobbar vi med prestationsträning och träning för elitidrotten, där vi skriver träningsplanering och pratar allmänt om det mesta som har med elitidrotten att göra.

    Otroligt rolig termin och äntligen lite saker som händer. Igår och idag har vi haft examination i hur olika kondititonstester och andra slags maxtester fungerar, alltså inte att vi ska prestera bra i dem, utan mer att vi ska kunna hantera det.

    För även om jag nog inte kommer använda vissa av testerna vi haft i vår utbildning under den här terminen, som calipermätaren, så är vissa av testerna riktigt bra i arbete med elitidrottare.

    Jag tror att det är bra att vi testar alla möjliga tester, och att vi lär oss skillnaden i dem, och vad resultatet visar, så att vi kan ta fram de testerna som är relevanta för rätt person och rätt typ av idrott.

    tränarprogrammet

    Här ser ni exempelvis en slags mätare som mäter vilken tid det tar för dig att springa förbi den här första mätaren till den sista mätaren som är långt bort på andra sidan salen (35 meter).

    Vad det tester visar är hur snabb acceleration du kan få, eller din maximala fart, eller annat, beroende på om du står stilla, om du har löpande fart (alltså börjar springa innan du kommer igenom) och allt möjligt.

    tränarprogrammet

    I hopptesterna mäts exempelvis din explosivitet, eller din förmåga att flyga. 😉

    Skämt åsido, men många av fystesterna är helt orelevanta i vissa saker, och väldigt viktiga i andra saker. För 100m-löpare är det bra att ha en hög acceleration och kunna vara explosiv, men de behöver inte ha max i bänkpress, som också har varit något vi testat idag.

    För alla är idrotter är olika, och alla idrotter kräver olika saker av spelarna. Om jag ser på roller derby så skulle jag gärna testa dem på wingate (all out 30 seconds) men att göra löptester är inte lika relevant. Blockers skulle testa explosivitet i knee extension, jammers skulle kanske göra hopptester för att mäta den explosiviteten. Hopptester och knee extension är båda explosivitet, men på olika sätt.

    Fystester är bra, men för olika sporter krävs olika tester.

  • Blogg,  Clara Färdiga Gå,  vardag

    Vinst i EM-kvalet och hur är det annars Clara?

    Foto: Thomas Johansson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
    Bild från Expressen av Thomas Johansson

    Först och främst: VI ÄR KLARA FÖR EM! I sommar spelar vi slutspel i Holland, och jag tror nog att jag kanske ska ta mig en tur dit i sommar. Det är ju ändå inte så långt.

    clara toll

    Annars? Blir bara mer och mer kändis i den här stan, utan att skryta eller så, men efter att jag var med i Sv Kyrkans tidning så har jättemånga (tre) mailat om att få vara med och träna världens bästa tjejgäng Fotboll För Alla Tjejer! Hur kul som helst! En av tränarna är klara, antagligen kommer det bli tre till! Ska försöka ta en bild när alla tränare är där, så det blir en bild på en samlad trupp!

    idrottshuset

    Tränarprogrammet då? Vad gör ni den här terminen? Ja, det kan man undra… Nej, men faktiskt, nu har jag nog förstått. Vi läser om elitsatsningar den här terminen. Egentligen känns det väldigt förberedande för nästa termins c-uppsats, men ja, det är om elitträning. Vi ska skriva om träningsplanering för en idrott, om hur man lägger upp träningen på en vecka, samtidigt som hur man tänker om ett helt års träning. Macro-cykler, meso och micro-cykler.

    Det kommer bli en hel del jobb framöver. Det är mycket artikelläsningar, det är mycket tänkande och det är mycket av det mesta. Känns som nivån (äntligen) steppar upp ett steg på utbildningen. Nu förväntas vi kunna saker. På ett bra sätt alltså. 😉

    Skrev denna tweet innan idag med, och känns som att några i min följarskara också tycker som jag. Lotta Schelin har ju pratat om det i media ett par dagar nu, läs ex här om du missat det. Vore väldigt kul att få undersöka hur idrottare känner hur mensen påverkar deras prestation, hur p-piller, p-stavar och sånt påverkar. Vi får väl se, måste diskutera idén med mina lärare först!

    stan smith pride

    Idag har vi varit och besökt både Backahallen och Idrottshuset som är på bilden ovanför den här ovan. Varför? Jo, vi skulle nämligen träffa tränare i olika elit-föreningar i stan, och få höra om deras verksamhet, hur de lägger upp träningen och sådär. Så vi träffade Eric från Örebro Tennisklubb och Matilda från Örebro Volley. Imorgon ska vi träffa en orienteringstränare, och sen ska vi få träffa någon från ÖHK, ÖSK och till slut KIF Örebro. Efteråt ska vi sammanställa våra tankar från det och presentera för varandra på något sätt som säkert blir bra sen, hur det ska gå ihop, ja, det kan man undra nu! 😉 

    örebro stad

    Förutom det är jag sjuk, men blir nog frisk i helgen, hoppas jag. I helgen är sista helgen på introduktionen, så imorgon ska vi gå igenom hela stan med alla sektioner och köra massa lekar och viktiga tävlingar! Sen på kvällen ska jag jobba på Örebro Kårhus, något som jag brukar göra ibland. Det är ju studenternas uteställe, och för att det ska drivas så är det studenter som jobbar där gratis. Det är ett av många sätt som Örebro Universitet bjuder på för engagemangsgrejor. Superkul är det!

    Sen är jag igång med gruppträningarna! På tisdagar och torsdagar tränar jag för Bra Kropp, som jag berättat tidigare om. Nästa vecka, vecka 38, kommer vi även dra igång på söndagar! Hör av er NU om ni vill träna med mig då!

    Nu är det dock dags för den här sjuklingen att kolla på en träningsdokumentär jag fått rekommenderad mig. Ska se den nu och utvärdera om den är något för er att se 😉 Ta hand om er fina, och träna för mig, eftersom jag är sjuk! Kramar!

  • Blogg,  Clara Färdiga Gå

    Mitt sista år

    tränarprogrammet

    Då var vi på sista refrängen. Sista versen. Sista året.

    Tänk att jag har gått två av tre år på Tränarprogrammet. Tänk att jag klarat mig igenom fysiologitentan, klarade den där muntliga tentamen i somras och alla de sju miljarder sidor jag skrev förra hösten med alla våra inlämningar och uppsatser. Tänk att jag lärt mig så mycket om ledarskap och om hur kroppen fungerar. Och tänk att det känns ibland som jag inte kan något alls.

    För det mesta som jag har lärt mig är att vara kritisk… Så kritisk att en blir kritisk mot sig själv och sina egna kunskaper. Stämmer verkligen det här? Funkar det här i den här situationen? Eller ska jag göra på något annat sätt.

    För något som inte alla förstått men som verkligen stämmer om träning, är att våra kroppar fungerar inte likadant. Jag kommer aldrig kunna vänta mig samma resultat om jag sätter två personer på samma träningsschema, utan det behövs ett individuellt schema för varje person. Pust. Tänk vad skönt det vore om allt var exakt samma för alla. Men då hade det vart en person som skrivit ett schema för hela världen, och that’s it. Fy vad tråkigt.

    calipermätare

    Läs mer: Vad är det ni egentligen gör på tränarprogrammet?

    Idag var första dagen på sista året. Första dagen på en otroligt jobbig men rolig termin. Det kommer bli svettigt, och jag vet inte hur mycket tid jag kommer ha för annat…. MEN vi kommer lära oss massor, om oss själva och om hur vi jobbar med prestationsidrotter. De som vill något mer. De som vill vara bäst.

    Något vi gjort idag är att lära oss calipermätare och olika scanners för fett och muskler, vilket var himla intressant. Som att det beror på om du ställer in vågen på ”vanlig” eller ”atlet” för vilken kroppsprocent du får. Eller hur du håller för en calipermätare.

    Vi får väl se hur det hela slutar…. 😉

    örebro universitet

    Det är skönt att vara igång igen. Att börja med något seriöst igen. Att börja plugga. Om en vecka vill jag säkert absolut inte plugga mer, men just nu så känns det bra. Framförallt känns det bra att jag har ett slut på allt som händer. Att det inte kommer pågå i en evighet. Även om jag är nervös inför framtiden så är det också en ganska skön känsla.

    Nu däremot måste jag iväg på gruppträningspass, det är ju dumt om jag som håller i det kommer sent… 😉 Den HÄR musiken kör vi med på passet, följ gärna och lyssna på dina träningar! 

  • Blogg,  tränarprogrammet,  Värt att tänka på

    Att ha sommarlov

    clara färdiga simma

    Snygg bild, eller hur? 😉 Togs i helgen när jag tog en badpaus på vägen upp till Örebro. 

    ÄNTLIGEN HAR JAG SOMMARLOV. 

    Idag gjorde jag min sista tenta för den här terminen (förhoppningsvis, men omtentan är i höst isf), så nu är jag ledig. Förstå vilken grej. Inget mer plugg på två månader. Bara få läsa om den träning jag själv väljer. Eller ja, jag har en labbrapport jag ska skriva, men den kommer jag ta det piano med, för att, vet ni vad, jag kan. 

    Eller ja, jag har inte sommarlov, jag har ju ett företag att driva, en blogg att sköta och så ska jag jobba på hemtjänsten här i Örebro. Jag ska på semester till Frankrike och jag ska hälsa på familjen och göra massor med annat. Men min hjärna har sommarlov, den har ledigt från alla forskningar och den får ladda upp och längta efter ny kunskap.

    Ja, jag längtar efter höstterminen. Både efter att få börja, för gillar verkligen universitetslivet men också för att jag vill bli klar med studierna. Jag har så mycket annat jag vill, så kan knappt bärga mig! 😉 Vill jobba heltid med mitt företag och vill göra ditten och datten.

    Dock fick jag en bra tankeställare när jag läste Paulinas psykologiblogg, där hon skrev om fysisk och mental trötthet. Det där med att vila. Jag är ganska bra på att vila fysisk, men psykiskt, det är jag inte alltid lika bra på. Vilodagarna håller jag hårt på, men hjärnan kan ju gå på högvarv för det. Att få varva ner i ledigheten och bara släppa allt som stressar, det tror jag är jätteviktigt.

    Så i sommar ska jag bland annat ta tid att vila, låta hjärnan få ta sommarlov och ladda upp batterierna inför ett köttigt sista år på tränarprogrammet. Det lär bli tufft, men vem gillar inte utmaningar? Ni som följer mig på twitter vet att jag redan nu funderar på ganska många olika sorters c-uppsatser, men vi får se vart jag hamnar i slutändan.

    Eller ja, jag har inte helt sommarlov från uni-livet. Jag har även ett stycke labbrapport som ska skrivas, men den kanske blir något försenad (den är redan försenad så vad gör en månad till………………….. 😉

  • Blogg,  tränarprogrammet

    Studieteknik eller om att vilja lära sig

    pluggamedclara

    Mina mindmaps jag började på idag, innan, när jag satt ute i solen. Ska fylla på dem med mer kunskap och sen ska jag ut i solen igen. Låtsas som att jag lär mig mer om jag får sola samtidigt…. 😉

    Att sitta och plugga dag ut och dag in, ja, ibland känns det som det är det enda jag gör. Vissa ämnen mer, andra mindre, vissa är lättare och andra är svårare. Snart är det åtminstone sommarlov och ja, jag erkänner; jag är skoltrött. 

    Trött på att läsa saker som är så bestämt, inte få välja själv vad jag vill fördjupa mig i och vad jag kan fokusera på. Det kanske är så det är på universitetet, men ändå. En måste få vara skoltrött och få gnälla lite i alla fall.

    Just nu läser vi om sjukdomsbehandlande träning, ett ämne som jag skrivit en hel del om i min kategori tränarprogrammet. Det är verkligen intressant och det är kul att få lära sig om hur kroppen fungerar när en har diabetes, men samtidigt, vårt studiematerial är inte jättemotiverande, speciellt inte en dag som denna, när vädret är fantastiskt och en har allt på datorn.

    Inför tentor, som kanske är lite speciellt, brukar jag göra antingen tankekartor eller sammanfattningar att läsa, och den här gången gör jag både och. Jag är en sån som gillar att skriva (varför jag bloggar) och lär mig oftast bäst om jag får formulera något med egna ord. 

    Många säger att matte är svårt, eller biologi, eller kärnfysik, eller pedagogik, eller något helt annat ämne, men egentligen tror jag inte det handlar om huruvida ämnet är svårt eller lätt. Egentligen tror jag i första hand det handlar om din studieteknik (och sen kanske intresset för ämnet). Vissa lär sig bäst genom föreläsningar, andra om de får läsa om det själva, jag om jag får skriva om ämnet, och vissa vill ha det praktiskt.

    Egentligen är det som på våra träningar. Vissa förstår under genomgången, andra förstår när de ser och en tredje grupp förstår när de får prova på själva. Vissa kopplar det direkt för, andra behöver höra det två, tre, fyra, fem eller ännu fler gånger innan det tänds en lampa ovanför huvudena på dem.

    Vissa saker är lättare än andra, men det handlar väl mycket om inställning och viljan att lära sig. Egentligen tror jag att alla kan bli överläkare på Karolinska, om vi bara skulle vilja. Jag vill inte. Du kanske vill. Det handlar om viljan att vilja tillräckligt mycket.

    Hur gör du när du ska lära dig något nytt?