Mentalt fokus och självberömmelse

I helgen var jag med om massor med roligheter, hälsade på en av mina bästa vänner och firade henne i Västerås och åkte till Norrköping dagen efter för att se två bouts (derbymatcher), i första turneringen i division ett, samma som vi spelar i. Så en omkringflaxande helg men så kul jag haft det! 😉

Idag gick vi på ett tungt teoriblock på föreläsningarna. Vi pratade om mycket (som jag inte förstod) och lite till (som jag ska läsa mig till). På eftermiddagen hade vi en praktisk föreläsning, där vi fick testa att meditera. Att sitta ner rätt upp och ner och bara andas. Andas in och andas ut.

Mitt spralliga jag tyckte det var ganska jobbigt i början, ville mest hoppa runt i danssalen som vi ändå var i, men efter ett tag kom jag in i ett lugnare jag och kunde så gott som när genomföra uppgiften. Att få tankarna på att endast fokusera på andningen var nästintill omöjligt mer än en sekund, men min lärare förklarade att en lyckad meditation är när man är medveten om att man gör fel så man kan komma tillbaka till andningen… Vilket jag ändå insåg, så jag kunde meditera. Tänk er det va! 😉

Det jag fick med mig från dagen var inte hur man mediterar utan varför. Varför man vill hitta ett fokus och ett lugn inom sig själv.  Varför man i stressade situationer kan hitta tillbaka till sig själv, se målet och kunna prestera. Varför det är så viktigt att hjälpa sina atleter att hitta ett lugn och inte bli stressade av omgivningen. Publik, tränare, medspelare eller motspelare kan gärna störa i atletens fokus och därför är det viktigt att lära upp sina spelare att vara medvetna om sig själva och hitta ett lugn så de kan prestera på max.

Läste något liknande i en av kursböckerna: Mentalt fokus kommer inte ge dig en vinst, men utan det kommer du förlorat innan du ens börjat. Värt att tänka på, även om du själv inte håller på med någon idrott, du kanske ska på en intervju eller göra något annat viktigt snart? Försök träna upp ditt mentala fokus. I know I will.

Självberömmelse är lika viktigt det. Vi skulle under meditationen berömma oss själva varje gång vi kom på att vi började tänka andra tankar; ”Bra där Clara, nu upptäckte du att du gled iväg från uppgiften, igen, nu får du fokusera igen på andningen”. Brukar du ge dig själv berömmelse? Ibland, när jag gjort något riktigt bra, som blivit godkänd på en tentamen, brukar jag tänka att jag är bäst i världen. Det handlar inte om att hälften i klassen säkert fick högre poäng än mig, utan att jag presterade, jag kunde något.

Även om ingen annan berömmer dig för när du gjort något bra, så är det viktigt att du själv gör det. Att du är snäll mot dig själv. Att du kan ge dig själv en klapp på axeln när du satt ett personligt rekord i bänkpress. Eller när du äntligen orkat diska undan disken från gårdagen. Det där gjorde du riktigt bra! Vad är det för mening att klanka ner på sig själv när man kan berömma en för vad man gjort?

Det är viktigt att vara stolt över sig själv ibland, och se sin egna personliga utveckling. Som att idag satte jag ett nytt PB i vanliga knäböj på 65kg. Jag har aldrig vågat böja över 50(????) så idag tog jag mod till mig och lastade på fem kilo till, och sen fem kilo, och sen fem kilo till. 65kg-repetitionen hade aldrig blivit godkänd i en styrkelyfttävling för tekniken var värdelös, men jag gjorde det. Jag gick över min mentala spärr och vågade. Gissa om jag är stolt över mig själv?

Division ett – en helg i Norrköping

Norrköping

Så. Division ett har startat. Vi spelade inte denna helg, men en del från laget var i Norrköping och kollade på bouten! Jag var där söndagen och såg Västerås spela mot Uppsala och Norrköping mot Umeå. Två spännande matcher där jag lärde mig mycket om hur de andra lagen spelar, så nu vet vi hur vi ska krossa dem allihopa ;).

Skämt åsido, men det var intressant att se de andra lagen spela. Tidigare scrim och bouts jag sett har jag inte alls tänkt på samma sett som denna. Vi identifierade olika spelarstrategier och såg vilka som fungerade i vilka situationer och inte. Vi såg vilka jammers som jobbade på styrka och vilka som var mer tekniska eller snabba. Vi lärde oss helt enkelt vad vi ska träna på och vad som är onödigt.

Typ som att jag måste lära mig allt. Men, om det inte vore en utmaning vore det inte roligt.

Tonight we’re like satellites

En paus i artikelläsandet, Molly Sandén har släppt en grym video till hennes Satellites! SÅ BRA, I love it!

Imorse var vi på en bra föreläsning, några av de studenterna som gick ut i juni kom och berättade om vad de gör nu efter de slutat och vikten av att ta för sig inom vår bransch…. Och jag blev, om möjligt, ännu mer taggad på att vara tränare i ÖRD. För de pratade om hur viktigt det är att visa framfötterna, att ställa upp som ideell och hjälpa till utan att förvänta sig att man får något för det. I lön alltså. För man får saker för det, bara inte alltid något som visar sig på kontot.

Sen jag konfirmerades har jag arbetat som konfirmandledare och lärt mig mycket om hur man arbetar som ledare, gått på flera utbildningar i ledarskap och inte fått en krona för det. Eller jo, fick utbildningarna och några resor utomlands och massor med god mat och bra vänner livet ut. Och erfarenheter jag haft nytta av och kommer ha mer nytta av sen.

Ett halvår arbetade jag och min bästa vän i receptionen på friskis, två timmar varannan vecka. Där kunde vi båda fått en massa erfarenhet, om det inte bara var så att vi mest satt och snackade med varandra… Vi lärde oss i alla fall hur man skulle vara trevlig mot andra när de ställde frågor och hur man larmade hela lokalen.

Sen på idrottsbiten har jag vart volontär på mängder med event, bland annat SM-veckan i Örebro och UEFA EM i Växjö, och nu är jag helt plötsligt Head Coach i Nerike Knockouts. BAM. Jag är faktiskt stolt över mig själv och hur långt jag kommit fastän jag bara är 21.

Det jag vill komma fram till är att det är viktigt att ta för sig och att våga ställa upp. Inget av detta har gett mig en inkomst, men, det har gett så mycket annat. Erfarenheter och utbildningar du inte får annars, när du är betald för vad du gör, då förväntas du istället kunna allt från början. En lön kommer jag få senare, någon gång.

Så, vill du något tillräckligt mycket så kommer du få det, om du kämpar för det.

Hoppas ni förstod poängen, annars får ni be mig förklara någon gång… 😉 Nu MÅSTE jag läsa mina artiklar, ska nämligen på både ledarträff och hockey ikväll om jag hinner bli färdig. Adjö!

Hur allting började

Det var en eftermiddag i december 2014, en långsam föreläsning som hade startat klockan åtta på morgonen och då var klockan runt två när det kommer in tre otroligt glada och peppade tjejer på föreläsningen.

Vad de säger förstår ingen, vad de vill förstår ingen, men det jag fastnar för är deras energi och glädje (speciellt när man själv sitter där halvsovandes). Tre tjejer som försökte förklara en sport, som ingen hört talas om tidigare och ingen förstår någonting när en av dem målar upp en bana på vår whiteboard och drar en massa cirklar och streck…

Efter några om och men sitter vi på ett möte innan en träning, och jag tackar ja till något jag aldrig sett tidigare, men tränare… Varför inte? Vet fortfarande inte vad sporten går ut på, men efter ett möte där  jag fick se deras driv, deras målmedvetenhet blev jag också SÅ taggad och mådde så bra av deras positivitet, jag kunde helt enkelt inte säga nej.

Helt plötsligt var jag huvudtränare i ett lag, när jag inte ens läst min utbildning i ett år. Allt var annorlunda mot den erfarenhet av lagsporter jag spelat, hela världen runt sporten är helt annorlunda. Så mycket bättre.

Prestationspsykologi

Hej goingar!

Idag har vi (äntligen) börjat med en ny kurs! 15 högskolepoäng ska jag läsa i prestationspsykologi nu, termin tre på tränarprogrammet. Ärligt talat, jag tror den här kursen kommer bli den roligaste vi läser överhuvudtaget. Jag gillar sånt här, att lära mig att arbeta med människor för att de ska bli så motiverade som möjligt till att vinna, och att arbeta med människors svagheter och styrkor.

Alla har vi, åtminstone någon gång, tryckt ner oss själva och sagt till oss att ”det där, det klarar i alla fall inte jag”. Det där med att springa en mil istället. Något som jag aldrig, aldrig skulle klara av. Eller? Övning ger färdighet. Skulle jag bara sätta det målet, ordentligt, och verkligen göra det, gärna med någon träningspolare, så skulle en mil vara överkomligt.

Eller använt en ursäkt som är löjlig för att inte göra någonting, som att det regnar så då kan man inte träna. Kära nån då, om det regnar… Det regnar väl minst 300 dagar om året i detta landet (ingen vetenskaplig källa på det) så det måste vara den sämsta ursäkten. Eller? Jag hade absolut cyklat iväg till gymmet för att träna ikväll även om det skulle spöregna…… 😉

Läs mer: Mentalt fokus och självberömmelse

Jag har sett en bild cirkulera lite på facebook, twitter och instagram (men kunde självklart inte hitta den nu), där det står om olika krav som kommer från samhället och omgivningen, som är ganska sjuk men stämmer så mycket. I alla fall på en 17årig tjej, kände igen mig otroligt mycket i den. Det stod något liknande detta: Hur gör man för att vara smartast, snyggast, mest vältränad, roligast, ha de roligaste vännerna, snyggast och gulligast pojkvän/flickvän, hinna festa, vila, kolla alla serier, äta gott, äta nyttigt? osv osv. Kommer inte ihåg exakt men ni förstår poängen. Det handlar också om prestationspsykologi, att man känner en ständig press på sig att prestera utifrån andras krav.

Som sagt, jag tror det blir en spännande kurs här framöver, mycket jag kan ta in i det företag jag kommer starta. Tänk, att få föreläsa en gång i framtiden om det här!

Måndag morgon

2015-10-12 09.33.24

 

Vad har ni för rutiner på morgonen?

Jag börjar alltid dagen med att äta gröt innan jag gör något annat, det är som om jag inte kan tänka innan! 😉 Lyssnar gärna på en podcast eller läser något bra för en skön start, speciellt en måndagsmorgon. Just nu lyssnar jag på Alex och Sigge, ganska mysigt att ha några prata i bakgrunden när man jobbar och fixar.

Idag ska jag på möte med drivhuset, träna och sen är det mer träning. Bästa jag vet. Ska fortsätta utveckla mina idéer kring företaget, så jag har en bra grund när jag väl ska starta! Idag är det äntligen dags för att träna rygg, kommer köra ett stötpass först, sen blir det mark och andra ryggövningar.  Kommer må så bra då och ha så ont imorgon. Älskar det!

Ikväll ska vi innan derbyträningen planera inför hösten, vi har lite olika saker som händer snart, som bouts och scrim och miniskillstester… Vilket kommer bli SÅ kul! Sånt kräver en bra struktur och mycket förberedelser, men att vi äntligen börjar bli ett lag som boutar, vilken grej!

Vilken pangdag, eller hur? Imorgon är det slut på ledigheten, börjar min nya kurs klockan ett, ska ändå bli kul. Vi ska börja läsa prestationspsykologi, kommer bli så intressant! Perfekt att läsa det lagom till vi börjar bouta! 😉

Frihet!

Hallå alla glada, taggade, mysiga, pigga, trötta, fina bloggläsare.

Idag är det lördag. Idag är första dagen på mitt lilla minilov. Igårkväll lämnade jag in sista uppgiften på första kursen denna terminen = LEDIGT tills på tisdag klockan ett. = Lov.

Kanske inte är jättespännande tycker ni, men när man köttat en kurs så mycket att man går och refererar utifrån kurslitteraturen när man pratar, då, dÅ, DÅ har man vart lite för intensiv i plugget.

Och då är det skönt att bara få vara lite ledig. Ikväll ska jag på personalfest på kårhuset, det är för alla faddrar och alla andra änglar som arbetat under introduktionen. Ska bli SÅ kul! Ska även ha en myskväll med de bästa brudarna i världen, ha ett handledningssamtal på drivhuset och planera lite inför kommande helg. Då skulle jag behöva bemästra spöktransferens eller möjligtvis ha ett par flyttnycklar. Ja, jag är ett Harry Potter fan av hög grad. Men när deras sätt att resa går mycket snabbare än att köra bil så kan man inte göra annat än att vara avundsjuk, eller hur? 😉

Därför äter jag pommes med dipp till lunch (inte så nyttigt, men SÅ gott) och gnäller lite över min träningsvärk i kroppen, vilket är ganska gött ändå, men inte när man behöver röra på sig…. Nästa vecka kan jag äntligen börja träna hårt igen, mer tyngdlyftning åt mig!