Men det är väl så det är i amfibievärlden. Det är väl bara att vänja sig.
Vi har nu överlevt ett fältdygn där första dagen var strålande sol och stridsvärdet var 5+++ och sen idag har det ösregnat hela dagen och stridsvärdet var 1-. Katastrof.
Det var ju kul att skjuta iaf. Och det var riktigt galet kul att få mer utbildning i stridssjukvård. Det är faktiskt det roligaste vi lärt oss hittills. Att vårda akutskador. Katastrofblödningar.
Stora C. Lilla C. Allt ska göras med hårda och fasta grepp och jag måste öva öva öva. Få in rutiner. Få in hur det fungerar.
Den där tanken på ambulanssjuksköterska känns inte så långt bort efter dagens genomgång. Kändes ganska självklar. Faktiskt. Det där med att byta karriärsinriktning 75 gånger innan en är nöjd…… Har ni tänkt på det? Att jag byter planeringspår sådär en gång i veckan? Läste först engelska för att bli bra på det, sen tränarprogrammet, och så har jag läst företagsekonomi, nu försvarsmakten och sen eventuellt SSK då. Plus ambulansutbildning. Hujedamig. Vem vet vad jag gör om 10 år.
Men tillbaka till Stora C och det där. Är det någon av er som är stridssjukvårdare? Hur är det att jobba som det? Vad ska jag vänta mig?
Tournique som vi tränade på för någon vecka sen var nog svårast, men sen så vet man ju inte. Det kanske är lättare i akut situation att sätta en tournique än att göra resterande steg i C-ABCDE. Vore grymt kul att få jobba upp de erfarenheterna och kunskaperna.
Imorgon fredag, förhoppningsvis lugn dag fast…. vår GMU är då aldrig lugn så väntar mig det värsta! 😉 Ska bli gött med mat i restaurangen, fast vi fick såna där påsar med mat denna fältveckan! Sjukt nice pasta med vitlök och tomatsås var det 😉
Godnatt så hörs vi mina damer och herrar och ickebinära.