Dag 18 – ska jag sluta?

Idag har inte varit en kul dag. En faktiskt så jävlig dag så jag inte ens vill berätta. Eller ja, förmiddagen var kul, vi körde närkampsträning. Svettigt som bara den men kul och lärorikt. Nu börjar vissa saker sitta bättre samt kännas mer verkligt. Att vi tränar på saker som faktiskt kommer ge saker. 

Men som ovan, idag har jag vart väldigt otaggad på min GU. Dagen var inte kul och under allt det okuliga så tänkte jag bara tillbaka på livet som student, som egenföretagare, som timmis i hemvården, som gruppträningsinstruktör på Actic och på allt jag gjort tidigare. 

Inget har varit lika påfrestande och lika jobbigt som detta. C-uppsats och samtidigt plugg genom åren har visserligen inte vart kul men detta är liksom en helt annan grej. 

Och istället för att gnälla så ska jag (mest för min egen skull) spalta upp alla möjliga olika anledningar till varför jag inte packat väskan och åker hem imorgon, varför jag istället stannar och genomlider detta. Har massor med olika anledningar, här kommer de utan inbördes ordning: 

  • Behövde en mental paus från plugg, från företagandet och allt annat jag höll på med. Här i FM används inte min hjärna på överhuvudtaget samma sätt vilket blir den där mentala pausen. Så skönt! 
  • Vill lära mig mer om träning och lite om hur FM tänker kring träning. Kanske inte kommer lära mig mer om hur zarkomerer jobbar eller hur enzymerna kämpar på, men mer hur ett träningspass kan se ut, om hur de tänker kring progression och så vidare. Lärt mig en hel del hittills. 
  • Och fortsättning på punkten ovan så vill jag lära mig mer om ledarskap. I tidigare ledarskapsutbildningar (främst i sv Kyrkis) har jag lärt mig att klappa medhårs och dricka saft med mina konfirmander, och sjunga lite psalmer innan en går och lägger sig. Här är det lite smått annorlunda. 😉 
  • Jag vill lära mig mer kring jämställdhetsarbetet i och utanför FM. Mer med Militärkvinnor och mer med annat sånt. Vad görs? Ska något göras? Varför? Varför inte? Osv. Sjukt intressant.
  • Jag vill testa mig själv och utmana mig själv. Vill inte ge upp förrens det är absolut det sista valet jag har utan vill fortsätta pressa mig och testa mig. Vore så lätt att bara ge upp men vill inte göra det. 
  • Jag vill få en bra utbildning i överlevnad i händelse av krig eller annan katastrof. Tänk typ om all el bara skulle dö. Eller vattnet skulle ”ta slut.” Vad skulle hända då? Hur lång tid tar det innan det är kaos? Jag gillar tanken på att vara förberedd med kunskap på hur jag ska klara mig och kunna rädda andra. 
  • Jag ville ha en utbildning som faktiskt skulle kunna ge mig ett heltidsjobb efteråt. Inget mer flummande utan en riktig utbildning. Sen kanske jag inte kommer jobba heltid som soldat men funderar just nu på deltid och det kombinerat med företaget. Vore najsigt. Bra kombination och kul sån. 

Att bara tänka igenom mina varför och fokusera på det så gör det livet redan nu lite lättare…. Även om kl ringer om sex timmar….. så godnatt, behöver bli effektivare på kvällen så jag får sova mer. Adjökens! ♡

Alla ni läsare och tillbaka på kasern

Så. Permission över. Tillbaka i sängen på Kasern med en filt istället för duntäcket hemma hos H. Vad jag gjort i helgen? Vet knappt. Ätit, sovit, hämtat paket på Ica, ätit, sovit, och ätit lite mer. Har till och med orkat läsa några bloggar och har gått några rundor med hunden. 

Veckan som kommer lär bli en rolig vecka. Står roliga saker på schemat och om det inte spöregnar varenda sekund lär det bli riktigt kul. Håller ni tummarna för en regnfri och varm Göteborgsvecka?

Blir ju vecka 4 av 39 GU-veckor. Tänk när jag skriver att vi börjar på vecka 30. Det vore något. Förresten vore det rätt kul om jag la upp GMU- vecka för vecka, som andra tjejer gör för sina graviditeter, fast jag kör här istället. Lika lång tid ju! 😉 Nästan samma belastning också……..

En annan kul sak är att min blogg typ skjutit i höjden nu när jag börjat min GMU. Hujedamig vad ni är nyfikna på allt vi gör. Känns ju som att jag inte skriver ens hälften av allt för vill inte dela allt, men min bloggstatistik har liksom ökat 5 gånger om per dag. I besökare och inte visningar. Visningar har ökat med hur mycket som helst, för jag kan se att ni sitter och klickar runt som galningar. 

Vilket visserligen är roligt. Men lite skumt. Ni kommer säkert från #säkpol på Twitter. Bästa taggen om en vill röra upp i grytan lite.

Vilka är ni?

Vad har ni på hjärtat? Vad är det ni vill mig? 😉 Varför följer ni mig? Vilka är ni? Är ni nya läsare eller gamla? 

Skriv gärna en kommentar så jag får reda på vilka ni är! Kul att få veta! 

Dag 17 – permission är ju rätt gött

Och jag råkade glömma bort att blogga igår, ber så hemskt mycket om ursäkt! 😉  Nu sitter jag dock hemma med min dator och tycker det känns otroligt ovant att sitta 1. i en soffa och 2. skriva på ett tangentbord. Men vänjer mig nog snart.

Igår hade vi en rätt lugn dag, schemamässigt. Tvättbyte, städning och plutonens timme. Plutonens timme innebär att vi i plutonen går igenom hur veckan varit och hur vi ska kunna utveckla oss till det bättre. Vi bestämde att vi ska bli bättre på att lyssna på dageleven och respektera hen, samt bli bättre på att vara tysta och inte skrika så himla mycket. Klurigt tydligen, eftersom vi är kanske 45 av 50 stycken i plutonen som gillar att bestämma. 😉

Har fått en fråga om vad jag önskar att jag vetat om innan jag ryckte in och tänkte att jag spaltar upp det här:

  • Att allt ordnar sig träningsmässigt. Visst, det är ganska så ordentligt höga krav fysiskt på Säkkompsjö, där jag är, men vi överlever ju. De lär oss allt vi behöver veta, de tränar oss för att orka och de lyssnar verkligen på en om man är ärlig och säger att en inte orkar en viss sak.
  • Att det inte är lika förjävligt som jag ställde mig in på. Allt ökar liksom successivt. 😉
  • Att vi kommer göra bort oss rejält någon gång, men det gör inte så mycket. Det är väl så en lär sig.
  • Att tid är a och o i Försvarsmakten. Tiden är nästan helig.
  • Att jag ständigt är supertrött och helt okapabel att ta egna beslut, iaf när jag är hemma. Att åka och handla och tänka ut vad jag behöver är ju helt galet jättejobbigt, på riktigt. Ska nästa vecka be Fänriken om en lista på vad jag behöver handla hem så jag slipper tänka själv. Efter tre år på universitet och driva företag heltid samtidigt så jag typ kraschade så är det väldigt skönt att ha någon som hela tiden ger en order och skapar rutiner åt en. Att göra GMU är väldigt bra för min hjärna tror jag. Får jobba fysiskt fast knappt psykiskt.
  • Att vika kläder efter SoldF (en bok) är tillfredsställande.

  • Att vapenhanteringen är jobbig fysiskt, fast inte så jobbig psykiskt. Börjar vänja mig vid att ha ett skitjävlafarligt vapen tätt intill kroppen dag ut och dag in. Börjar nästan bli vän med vapnet. Det enda som suger med det är att min AK5a inte är speciellt lätt, speciellt inte när man ska stå med det i rätt position i två minuter utan att få ta ner det. Gör ont i axlarna av bara tanken.
  • Att det är på riktigt så att inga kläder överhuvudtaget är anpassade för tjejer. Allt sitter förjävligt. Alla prylar vi har på oss. Våra stridsbälten, våra vapen, våra bärsäckar, våra kläder, allt. Så fort vi går runt med något tungt så hänger allt på axlarna bara för att det inte går att spänna åt runt midjan. Behövs mer kvinnor i firman så de orkar anstränga sig för att anpassa sig för oss. 😉
  • Att det faktiskt är himla kul att göra GMU och att det alltid är någon som har det värre än mig. 

Nu är det helg och nu ska jag se på en film, hoppas ni har det gott kära läsare ♥

Dag 14 15 16 – grabbar och grabbinnor i fält 

Hej hej hallå! Två dygn spenderade i fält, våra första fältdygn. Hemskt, förjävligt, superroligt och utvecklande samtidigt. Lärde mig att backa och låta andra bestämma även om jag bara vill skrika åt alla att vara tysta och göra som jag säger. Lärde mig skjuta i liggande ställning och knästående. Lärde mig att tända ett gasolkök och ett tspritskök. Lärde mig vad en ruskalång och en ruskakort är. Lärde mig äntligen att använda tummen för att säkra och osäkra min AK5. 

Har fortfarande inte döpt min AK5… har ni något förslag? Vill ha något skräckinjagande och mäktigt namn. Cleopatra eller kanske Beyonce? 

Har ni förresten sett att Beyonce ska göra rösten till Nala i nya versionen av lejonkungen?!?!?!?! Såg det innan idag på dn.se. Fett.

Angående fältdagarna så regnade det galet mycket igår när vi skulle köra liggande skjutställningar vilket sög och 99% av oss rekryter ville hoppa av (ej säker siffra) men idag var det strålande sol och riktigt gött att skjuta på banan. Helt plötsligt kändes det 100% rätt för alla rekryter igen (ej säker källa). 

Även testat två av tre av Delicatos proteinbars och här är resultatet: 

Chokladbollssmaken är ruskigt god.

Punschrullesmaken är inte lika god. 

Hallongrottesmaken har jag ej hunnit till. Kanske händer imorgon. 

GU-längtar till: 

  • Kängorna känns 100% naturliga 
  • Vapnet känns 100% naturligt i handen och inte längre i vägen 
  • Jag vänjer mig vid att äta i turbofart pga alltid tidsbrist
  • Lär mig kissa i turbofart (inklusive ta på allt och av allt varje gång, tar typ 7 minuter nu??)
  • Nästa fält-tillfälle (om det inte regnar) (borde valt ett ställe där det inte regnar mer än det är sol)

Angående rubriken så verkar flertalet grabbar i plutonen ha lite problem med att minnas att det är två brudar med i plutonen, men en grabb löste det himla snyggt igår. Grabbar och grabbinnor. Ni kanske inte gillart men var åtminstone kul för stunden. 😉 Godnatt nu är jag supertrött ♡ 

Dag 13 – FMs mest kränkta pluton

Hujedamig. 😉 

Idag hade vi första dagen efter permission och schemat kändes som att vi skulle ha en otroligt bra och enkel dag men icke. Två träningspass och himla mycket information mördades in i skallen och sen helt plötsligt så slutade vi väldigt tidigt. Så det var ju ganska gott ändå. 

Som att jag ligger i sängen och är redo att sova och kl är halv 10 på kvällen. Typ ingenting. Blir ju nästan normal sömn. 😉 

Jag vet inte, har typ inget att säga idag. Har dock fått en fråga där en anonym person vill ha tips för kommande inryck. Och ja, hur förbereder man sig bäst för det här? 

  • Ut och gå så långt du kan. Gå gärna med vikt på ryggen. Ta det lugnt dock, gå inte om något gör ont.
  • Träna cirkelträning, med och utan vikt. Lägg in lite löpning i det. Idag körde vi ett cirkelpass med benböj, burpees och armhävningar, samt sprang en sträcka. Skitjobbigt.
  • Ställ in dig mentalt på att det blir en stor fysisk förändring men att de är otroligt kompetenta och hjälpsamma, iaf här på säkkomp i Göteborg. Känns alltid som att vi är i trygga händer så fort vi ska träna. 
  • Du behöver inte kunna något sen innan då du blir utbildad i allt, även hur en tvättmaskin fungerar. Däremot är ju vissa saker gött att veta så en har lite försprång. Hade önskat att jag hade mer koll på lite allt möjligt, men det lär en ju sig. Ett tips: se alltid till att sitta bredvid någon som verkar kunna och som får beröm. Det lönar sig. 😉 
  • Försök va positiv till allt som händer. Även om det ösregnar och du fryser galet så lever du, har två ben, och om fem timmar kommer få duscha varmt i en halvtimme. It helps a lot. Ett tanketips: det finns alltid någon i din pluton som har det sämre eller tycker det är jobbigare. Kanske är en konstig tanke men hjälper mig att tänka att jag inte har det sämst…. Haha! 

Nu är kl dags-att-sova. Godnatt ♡ 

Saker som den civila världen behöver lära sig från den militära

Ursäkta varken bild- eller innehållskuligheter i helgen på sociala medier eller här men har nog sovit exakt hela helgen. Gick från att sova kanske 9 timmar per natt till att få till 6-7 timmar i gbg så har varit helt förstörd hela helgen. Skulle åka till gymmet men vi tog en tupplur istället, både igår och idag. Har ätit underbart god mat istället, H fixade pizza och sen har vi ätit på Käk Örebro och Sushi Yama. Gillar inte sushi men Yama har en fantastiskt magisk magnifik Chicken Teryaki (oklart med stavningen) som jag verkligen älskar. Värt att prova. 

Under helgen har jag dock funderat på saker den civila världen skulle behöva lära sig från den militära, och de kommer här: 

Pedagogiska moment – aldrig har jag haft så pedagogiska ”lärare” som i FM. Deras sätt att hålla föreläsningar, att förklara, att se till att alla hänger med och så vidare, ja… mina lärare jag hade på universitetet skulle nog alla behöva gå FMs ledarskapskurser och pedagogik-kurser. Enorm skillnad. Hade lätt satt VG på alla terminer om jag hade haft såna lärare som mina befäl. 

Tempoväxla – kanske inte ett jättestort behov men snälla vanliga människor… ser ni någon som försöker ta sig framåt bakom er som ser ut att ha bråttom bör ni illa kvickt ta ett steg åt sidan och släppa fram denna person. Sen behöver ni även lära er att vara beredda på varje uppgift redan innan du har uppgiften framför dig. Exempel: ta fram ditt kort så du är redo att betala i kassan direkt när du kommer fram om det är kanske 10 personer bakom dig i kön. 

Handsprit är vinterns räddning – varför sitter det inte uppe typ handspritspumpar lite överallt på ställen där det rör sig många människor? Detta har jag undrat länge, typ sen jag började jobba i vården för 5 år sen och fortfarande inte sett. Affärsidé? 😉

Somna ståendes – kanske inte är ett måste, men det är faktiskt en otroligt go egenskap att ha. Att ta micronaps är magiskt bra. 

Aktivitet utomhus – vissa dagar har vi dagar där vi är ute från morgon till kväll. Så mycket syre och fysisk aktivitet jag fått mina två veckor i FM känns som något jag tidigare samlat ihop på ett halvår. Något jag vill behålla och få in i mitt civila liv när jag är klar med min GU. Kanske dock inte äta lunch i ösregn utan tak. 

Ordning skapar säkerhet – Okej, kanske inte så jätteviktigt i det civila, meeeeen igår när jag kom hem till min lägis och öppnade min garderob och allt bara låg huller om buller…. 🙁 gjorde nästan ont i hjärtat att inget var i SoldF-bredd. Får åtgärda nästa permission tror jag. Men generellt, det här med att ha ordning. Att veta att jag alltid har min vattenflaska till höger i byxorna, att jag alltid har nyckeln i höger bröstficka och att fältmössan ligger i höger byxficka ger som ett lugn i själen. Undrar hur jag kommer vara och ha allt på andra sidan min GU i juli! 
Sluta vara egocentrisk – ingen är klar förrens hela gruppen är klar. Du kan vara grymt snabb men ingen grupp är ju starkare än sin svagaste länk och om du hjälper din svagaste länk att bli klar snabbare så behöver du ju inte vänta så länge på hen, samt att nästa gång kanske det går snabbare, eller hur? Ingen är klar förrens hela gruppen är klar. 

Har ni några andra tankar om saker alla civila borde lära sig om det militära? 

Dag 12 – Försvara Sverige och alla dess rättigheter

Idag har vi haft vår sista dag innan permission. Vi körde bland annat ett löparpass där jag insåg hur galet dålig kondition jag hade, men däremot orkade jag hela och kunde hänga med. Så är nöjd, även om det kändes skit. 

Mitt i löparpasset fick vi en väldigt kort föreläsning (eller mer tal kanske) om varför det är viktigt att försvara Sverige. I Sverige har vi otroligt mycket rättigheter, och med rättigheter kommer även skyldigheter, som kan vara att utbilda sig i Försvarsmakten om hur en ska agera om det blir krig. 

Och det där har jag haft i bakhuvudet under hela dagen, grejen med Svenskars rättigheter och skyldigheter. I Sverige pratar vi så mycket om våra rättigheter, vi har rätt till ditten och datten, men inte ofta hör vi något om våra skyldigheter. 

Men sen…. om det blir krig, eller någon annan totalkatastrof, hur skulle ni agera och vad skulle ni göra då? Vad skulle ni ta vägen? Vart tar ni skydd? Vad gör ni när maten tar slut? När all elektricitet försvinner? När din gamla matbutik bombas? 

Muntra fredagstankar hittar ni någon annanstans 😉 men det är lite det här jag vill ta reda på i och med min GMU. Förberedd för det absolut värsta. Veta hur jag överlever själv i skogen, veta hur jag fungerar i grupp och leva så tajt och intensivt som vi gör. Veta hur jag ska göra om det blir krig. Veta om saker som händer, veta när jag ska göra vad. 

Jag har aldrig gillat att vara vid sidan om när någon annan ska bestämma, som de flesta nog märkt angående mig. 😉 jag vill gärna veta vad jag ska göra i vilken situation och vad som händer runt mig. Jag vill vara medveten och delaktig i beslut som rör mig och andra i min närhet. Och vi vet ju aldrig helt 100 att det inte kommer bli krig imorgon eller om 30 år, så därför vill jag förbereda mig så mycket som möjligt så jag åtminstone har en grund. 

Jag tycker det är rätt obehagligt att folk över mig ska fatta beslut om mig som jag inte får tycka till om alls. Jag tycker det är rätt obehagligt att folk ska tycka till om mitt liv är värt mer eller mindre i jämförelse med någon annans. Jag vill gärna veta vad som händer. 

Vet inte vad ni tänker men oftast har jag märkt att katastrofsaker jag förbereder mig på inte inträffar. Det kan vara en skitjobbig del på ett prov i skolan, det kan vara en jobbig person jag kanske behöver hantera, och det är förhoppningsvis kriget jag förbereder mig för. 

Men, det har gått två veckor av min GMU, vet inte alls vad jag tänker om 9 månader. Nu känns det dock som jag är på rätt plats. Vi har det alla ungefär lika pissjobbigt, fast på olika punkter. I slutändan är ingen bättre än den andra. 

Nu sitter jag på tåget hem till H och ska bara laaaaaaata mig. Hujedamig det blir gött. Ha en trevlig helg!